Industrin vill ha samhällsingripanden!

Det är ju inte varje dag som industrin kräver lagstiftning, men nu händer det! Vitvaruindustrin tycker att märkningen av deras produkter behöver bli striktare och följas upp bättre. Om så sker menar man att ett utbyte av 188 millioner större vitvaror som är mer än 10 år gamla och finns i Europeiska byggnader skulle kunna spara 22 millioner ton koldioxid per år. Och visst är det bedrövligt när all utrustning är av högsta klass (A) och ingen kollar om det stämmer.

Branschen vill också ha ekonomiskt stöd för att byta ut gamla apparater. Tja, varför inte om det innebär att de gamla verkligen försvinner och inte får nytt liv någon annanstans? Och om de 22 millionerna ton koldioxid som sparas inte delas ut till kraftindustrin så att de kan höja sina priser. Man skulle kanske prova den gamla danska idén med skrotningspremie som var proportionell mot apparatens ålder?!

Indien Àr inte ett U-land utan en föregÄngare

Saurabh Kumar som Àr chef för vÀrldens största energitjÀnsteföretag EESL berÀttar i en artikel om deras aktiviteter och att de hÄller pÄ att expandera till bland annat Storbritannien. LÀs (och lÀr)!

Deras hitintills största framgĂ„ng Ă€r expansionen pĂ„ LED-marknaden vilket resulterat i lĂ€gre priser (med 90%!) och bĂ€ttre prestanda ifrĂ„ga om bĂ„de tekniskt utbyte och kvalitet. De Ă€r pĂ„ vĂ€g med elfordon, solceller, byggnadsrenovering och affĂ€rsmodeller (Pay-as-you save). ReflexmĂ€ssigt sĂ€ger mĂ„nga att “ja-ja” det Ă€r Indien dĂ€r har de andra (lĂ€gre) krav. LĂ€s igen och se att skillnaderna finns inte ens i det avseendet!

Det svÄraste Àr att förstÄ det Indiska systemet att rÀkna. Vad betyder t.ex.:

A World Bank study has assessed the untapped potential of energy efficiency market at Rs.1.5 lakh crore.

1 Lakh= 100 000 och 1 Crore=10 millioner men vad blir Rs.1.5 lakh crore i kronor?? smirk

Läs mer

Månadsindelade arkiv