Industrins chicken-race med oss alla som insats.

Europas energiintensiva industrier motsätter sig kraftfullt att EU driver sin linje om att själv åstadkomma en snabbare minskning av växthusgaserna. De säger sig föredra ett totalt och globalt avtal så att man världen över spelar “på lika villkor” (level playing field) och så att jobben inte hotas. Det åter väl rimligt! Men är det sant?

Till att börja med så har den energiintensiva industrin goda tillgångar i form av utsläppsrätter som inte utnyttjats vilket framgår av en rapport från miljögruppen Sandbag. Det är skillnad på företag även i den här gruppen men särskilt cement- och stålindustrierna har sina “Fat Cats” (se bild), bland dem SSAB.

Sedan undrar man om industrin vidtagit de åtgärder som de egentligen tjänar på (negativa kostnader) och som t.ex. McKinsey-studierna visat? Ser man till det svenska PFE-programmet så visar det sig ju att just den energiintensiva industrin kan göra mycket mera än de själva trott från början. Bara de kommit igång. Effektivare energianvändning bidrar också till göra företagen mera robusta och mindre känsliga för framtida eller säsongsmässiga energiprisförändringar.

Men mest slås man av den cyniska tonen i industrins pressmeddelande. Visst vill vi alla ha en global överenskommelse, men vad gör vi om den inte går att nå? Är det så illa att om det inte går att rädda världen på ett “kostnadseffektivt” sätt så är det bättre att allt går åt pipsvängen? Det låter som om industrin vill att vi ger oss in i ett “chicken-race” för att se vem som först ger efter. Och om ingen gör det så .......?

 

 

 

image

Det snackas om verkstad, men….!?

IEA och IRENA lanserar en gemensam rapport “Perspectives for the Energy Transition - Investment Needs for a Low-Carbon Energy System,” inför Tysklands värdskap för G20-överläggningarna där man satt energi och klimat som huvuduppgift.

I rapporten talar man om vad som behöver göras och hur mycket som behöver investeras för att klara klimatmålet (mindre än 2 graders uppvärmning). Hela den existerande byggnadsmassan behöver renoveras (se bild nedan). Och det borde väl inte vara någon övermäktig uppgift eftersom den kommer att succesivt förnyas ändå. MEN kommer det att bli DJUP-renoveringar?

A deep transformation of the way we produce and use energy would need to occur to achieve the 66% 2°C Scenario. By 2050, nearly 95% of electricity would be low-carbon, 70% of new cars would be electric, the entire existing building stock would have been retrofitted, and the CO2 intensity of the industrial sector would be 80% lower than today.

I en sammanfattning pekar eceee på behovet av politiska beslut och fokusering.

Such a deep transformation of the energy sector would require ambitious policy measures, including a rapid phase out of fossil-fuel subsidies, rising CO2 prices, extensive electricity market reforms to integrate large shares of renewables, and stringent low-carbon and energy efficiency mandates.

Om vi räknar bort USA för de kommande åren - kan vi hoppas på resten av världen? Förpostfäktningarna i EU om det så kallade “vinterpaketet” är inte uppmuntrande. Snack men inga löften om verkstad.

Läs mer

Månadsindelade arkiv