Kan OECD (IEA) vara passionerat?

Det känns nästan så när man läser sammanfattningen till deras senaste World EnergyOutlook, WEO 2009. Några axplock:
* Limiting temperature rise to 2°C requires a low-carbon energy revolution
* The scale and breadth of the energy challenge is enormous ? far greater than many people realise. But it can and must be met.
* Energy efficiency offers the biggest scope for cutting emissions. Energy-efficiency investments in buildings, industry and transport usually have short pay-back periods and negative net abatement costs….

Notan för insatserna bedömer de ligga i storleksordningen 70 000 miljarder SEK globalt (10,5 trillioner USD), men: “The cost of the additional investments needed to put the world onto a 450-ppm path is at least partly offset by economic, health and energy-security benefits. Energy bills in transport, buildings and industry are reduced by $8.6 trillion globally over the period 2010-2030.”. Eller annorlunda uttryckt åtgärderna betalar sig själva till c:a 80%.

IEA har nyligen anklagats för att vara ett organ som, ifråga om bedömningar av oljesituationen åtminstone, viljelöst går USAs ärenden. Det kan man dock knappast säga att årets WEO vittnar om, snarare tvärtom.

FrÄn plockepinn till helhet och lÄngsiktighet

Det har pĂ„ sista tiden kommit ett antal förslag som syftar till att göra renoveringsmarknaden (och effektviseringen) mera Ă€ndamĂ„lsenlig. Det senaste Ă€r en utredning som föreslĂ„r att införa ett system med “effektiviseringsinteckningar” (energy efficiency mortgages) som baseras pĂ„ att man har en sĂ€kerstĂ€lld plan för effektiviseringen som utgĂ„ngspunkt, till exempel med energideklarationer.

HĂ€r finns en viss likhet med ett tidigare omnĂ€mnt förslag att lĂ„ta allt stöd till renovering gĂ„ till “konsortier” av företag som garanterade renovering till lĂ„genergistandard och som avsĂ„g fastigheten istĂ€llet för Ă€garen som objekt.

Men ocksÄ en likhet med det projekt som avser att göra energideklarationerna till fÀrdplaner (roadmaps) för renoveringar sÄ att renoveringstakt och -djup kan förbÀttras.

I de nĂ€mnda exemplen finns ocksĂ„ mer eller mindre tydligt omnĂ€mnt “Multiple Benefits” som en del av bedömningsgrunden för renoveringsprojektens kvalitet. HĂ„ller vi pĂ„ att fĂ„ klart för oss att effektivisering gĂ„r att fĂ„ ordning pĂ„ Ă€ven om det Ă€r (lite) komplicerat?  cheese

Läs mer

Månadsindelade arkiv