Kan Sverige bli ett internationellt föredöme?

Det är vad sex forskare vid Stockholm Environment Institutet, SEI, föreslår i en artikel i DN. Detta skall ske genom att man etablerar en vetnskaplig kommission till stöd för regeringen, tillsätter en chief scientist med likartad funktion samt tar initiativ till samordning av internationella processer. Eller med ett annat uttryck “tar fastare grepp och fokuserar”. Och visst är “Governence” är viktigt, men finns det någon sannolikhet i att Sverige skall göra det?

Regeringen kommer sannolikt att invända att de redan har en Expertgrupp för Miljöstudier. Dess sammansättning är märklig men speglar nog hur man tänker i dessa frågor i den Svenska regeringen (eller åtminstone hos den del som bestämmer, nämligen Finansdepartementet).

Eller också hänvisar de till myndigheter som i samverkan skall svara för kompetensen. Då kan det ske som när sex myndigheter hänvisar till att det blir för dyrt att uppnå WHOs gränsvärden för radon eller anser gränsen för effektivare energianvändning redan vara nådd!

Det är inte säkert att I Sverige gäller det som den danske professorn Jörgen Nörgaard en gång sade : ?Om det nu inte är kostnadseffektivt att rädda världen så kan det ju ändå vara en bra idé?

Trygghet eller mutor

En av beteendeekonomins intressantare upptĂ€ckter Ă€r den om vĂ„r bristande “bandbredd” för att kunna hantera den information som det krĂ€vs att vi klarar för att vara ekonomiskt rationella. Sendil Mullanaithan och Eldar Shafir visar hur i sin bok Scarcity. Botemedlet Ă€r ofta att skapa större trygghet för den som skall fatta sina beslut men upplever att de inte klarar av informationen, eller har tid tillrĂ€ckligt eller att ett felslut kan leda till förluster. Hur kan vi transformera sĂ„dana insikter till Ă„tgĂ€rder och policy för att effektvisera mera?

Det Ă€r viktigt att komma ihĂ„g att det inte bara Ă€r slutanvĂ€ndaren kunden som mĂ„ste beröras av Ă„tgĂ€rder för pĂ„verkan utan Ă€ven (och kanske Ă€n mer) leverantörerna av produkter och installationer eftersom det Ă€r de som skall göra jobbet och de som skall stĂ„ för tryggheten. Ett sĂ„dant synsĂ€tt stĂ„r i kontrast till den traditionella ekonomistiska synen att man bara behöver sockra erbjudandet med olika penningerbjudanden. Som om det behövdes “mutor” - effektvisering Ă€r lönsamt i sig sjĂ€lv!

NĂ„gra alternativ kan vara:
* Auktorisation av utförarna. NÄgot som EEF hÄller pÄ att utveckla.
* Kunskapsbaserade paketlösningar. Baserade pÄ energideklarationer och kartlÀggningar. Ett pÄgÄende EU-projekt vill skapa fÀrdplaner (Roadmaps) av deklarationerna för att sÀtta bÄde anvÀndare och leverantörer pÄ spÄret.
* Helhets- och funktionsinriktning. UtgÄende frÄn det som kallas UBR (Unique Buying Reason). AnvÀndarnas överskuggande problem Àr ofta inte effektvisering, den ligger utanför deras bandbredd. Men deras riktiga problem (t.ex. hÀlsoproblem i byggnader, produktivitet i processer, sjukfrÄnvaro pÄ arbetsplatser) kanske kan botas med effektiviseringsÄtgÀrder
* Vidga perspektivet. De komplexa valen som hĂ€nger samman med effektivisering behöver illustreras bĂ€ttre och sammanhangen klargöras. Exempel att göra paket av motor och varvtalsreglering till motorn. JĂ€mför ocksĂ„ Kostcirkeln eller e-handelns sĂ€tt att knuffa för andra produkter Ă€n den man köpt med frasen ”andra kunder har ocksĂ„ köpt xxxx”
* Gör erbjudandena mera spĂ€nnande. MĂ„nga attraheras av att fĂ„ tillgĂ„ng till förnybar energi i lokal skala. Paketera solceller och andelar i vindkraft med effektiviseringsĂ„tgĂ€rder sĂ„ att den ekonomiska insatsen blir mindre, sĂ€krare och tryggare. HĂ€r skulle ett engagemang frĂ„n energidistributörerna kunna vara pĂ„ sin plats med sĂ„ kallade Vita certifikat (om de inte vore sĂ„ dogmatiskt ointresserade!  wink )
* Förutse och förbered kommande Ă„tgĂ€rder. Modellen finns i mĂ„nga sammanhang “Köp 2 betala för 1”. Om man kan anta att ytterligare Ă„tgĂ€rder behövs inom inte alltför avlĂ€gsen framtid kan det vara klokt att tidigarelĂ€gga dem
* Dra nytta av grannarna. IndustrinÀtverk Àr ett sÀtt att kunna nyttja erfarenheter som gjorts av andra i nÀrheten och dÀrmed fÄ större trygghet.

SÄ sluta tÀnka i termer av ekonomiska lockbeten och mera i termer av trygghet!

Läs mer

Månadsindelade arkiv