Kunderna är smartare än sina mätare

För det kommande energisystemet ställs stora förhoppningar till att kunderna skall bli mera “flexibla” vad gäller energianvändningen. Och inte minst stora förhoppningar till att modern “smart” teknik” skall göra det möjligt och kanske helst automatiskt. Det är sedan höljt i dunkel om människor tycker att det är bättre att tvätta på natten för att spara ett par kronor om året. Ty oftast är det prisargumentet som åberopas som den drivande kraften för vår vilja att ändra beteende.

En mera nyanserad bild får man i en holländsk studie med det långa (men förklarande) namnet “The end-users as starting point for designing dynamic pricing approaches to change household energy consumption behaviours”. Man har laborerat med flera olika kombinationer at prissystem och teknik för att signalera prissituationer, men framför allt med olika metoder att ge återkoppling (feedback), se bild nedan.

Det är inte minst innehållet i återkopplingen som är intressant visar det sig. Prisförändringarna må vara fakta men är inte för alla ett tillräckligt argument att göra förändringar. Och inte heller är tekniken att med mätare ge ackurat redovisning alltid viktig. Det går till och med bra med kylskåpsmagneter!!

Vilket leder till åtminstone 3 reflexioner:
1. Kunder är smartare än sina mätare
2. Vad allt kan inte dessa beteendemänniskor hitta på
3. The economic man is not the friend we need. grin

 

image

Indien är inte ett U-land utan en föregångare

Saurabh Kumar som är chef för världens största energitjänsteföretag EESL berättar i en artikel om deras aktiviteter och att de håller på att expandera till bland annat Storbritannien. Läs (och lär)!

Deras hitintills största framgång är expansionen på LED-marknaden vilket resulterat i lägre priser (med 90%!) och bättre prestanda ifråga om både tekniskt utbyte och kvalitet. De är på väg med elfordon, solceller, byggnadsrenovering och affärsmodeller (Pay-as-you save). Reflexmässigt säger många att “ja-ja” det är Indien där har de andra (lägre) krav. Läs igen och se att skillnaderna finns inte ens i det avseendet!

Det svåraste är att förstå det Indiska systemet att räkna. Vad betyder t.ex.:

A World Bank study has assessed the untapped potential of energy efficiency market at Rs.1.5 lakh crore.

1 Lakh= 100 000 och 1 Crore=10 millioner men vad blir Rs.1.5 lakh crore i kronor?? smirk

Läs mer

Månadsindelade arkiv