Människa eller konsument?

Flera av våra myndigheter baserar sina analyser och rekommendationer på en människotyp som inte finns. Den som ibland kallas Homo Economicus, en person som är alltigenom ekonomiskt rationell - den idealiske konsumenten, men som inte existerar annat än i läroböcker i nationalekonomi på grundstadiet. Dessa människor gör precis allt “rätt” om de bara får rätt information och priserna justeras med skatter eller bidrag så att de kan räkna ut hur mycket de tjänar på att effektivisera, bygga om, byta elleverantör och så vidare. Men vi andra då? Vi som är i majoritet?

Trots att vi hållit på att strö styrmedel omkring oss i decennier så görs ju ändå inte alla de miljömässigt och ekonomiskt motiverade investeringarna. Något som belagts och analyserats i en studie av FORES: Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? Myndigheterna känner till det och anar att man måste börja fundera över om inte människor i alla fall beter sig som folk och att vi måste försöka skapa styrmedel baserat på beteendeekonomisk kunskap. Men de tycks inte komma sig för - varför?

I EU har man gjort en intressant liten översikt (Green Behaviour) där man spekulerar över hur styrmedlen kan förändras. I Storbritannien har man skapat en särskild arbetsgrupp (The Behavioural Insights Team) som är knuten till deras statsrådsberedning. De har hunnit producera en liten skiss om olika åtgärder. Den förefaller vara ganska modest i sitt upplägg, men det är åtminstone ett steg på vägen.

Och här i Sverige då? Måste vi vänta på översättningen innan vi ens börjar tänka på ämnet “Beteendeekonomi”?

Indien är inte ett U-land utan en föregångare

Saurabh Kumar som är chef för världens största energitjänsteföretag EESL berättar i en artikel om deras aktiviteter och att de håller på att expandera till bland annat Storbritannien. Läs (och lär)!

Deras hitintills största framgång är expansionen på LED-marknaden vilket resulterat i lägre priser (med 90%!) och bättre prestanda ifråga om både tekniskt utbyte och kvalitet. De är på väg med elfordon, solceller, byggnadsrenovering och affärsmodeller (Pay-as-you save). Reflexmässigt säger många att “ja-ja” det är Indien där har de andra (lägre) krav. Läs igen och se att skillnaderna finns inte ens i det avseendet!

Det svåraste är att förstå det Indiska systemet att räkna. Vad betyder t.ex.:

A World Bank study has assessed the untapped potential of energy efficiency market at Rs.1.5 lakh crore.

1 Lakh= 100 000 och 1 Crore=10 millioner men vad blir Rs.1.5 lakh crore i kronor?? smirk

Läs mer

Månadsindelade arkiv