Missnöjets kalla vinter

Vi väntar på EUs vinterpaket och redan luftas missnöjet. Det finns farhågor att fossilanvändning, kol för att hålla reservkapacitet i elsystemet, skall få konstgjord andning. Men frågan är om det är en stor sak? Reservkapacitet har alltid funnits i kraftsystemet oftast i form av olja men då bara som reserv och för användning några få timmar per år.

Det är mera troligt att reservkapaciteten i det framtida systemet kommer att utgöras av dels batterier och dels flexibilitet i användningen (så kalla Demand Response). Euractiv visar att batterilösningen är intressantare än kolvarianten. Och hur man än väljer så är demand response ännu billigare och enklare.

Så, för att travestera Shakespeare, Kanske vårt missnöjes kalla vinter snart förbyts i somrig glädje av ett uthålligt (och modernt) energisystem?!

Vi behöver fler som kan tolka och översätta fakta

I en artikel i DN varnar en forskare för att demokratins kris inte tas på allvar av forskarsamhället. Ett av skälen han drar fram är det stora flödet av forskningsrapporter som dränker mottagarna så att de inte hinner läsa och reflektera snarare än att föra forskningen vidare i dialoger och till beslutsfattare.

Kravet på att publicera artiklar har drivits fram så hårt att forskning av stor betydelse formligen dränks i utflödet av publikationer som vanligtvis ingen hinner eller vill läsa.

Är det kanske något liknande som händer i vår profession (energieffektiviseringsförespråkarna)? Vi läser och vi producerar material som visar fakta om tillståndet i världen och vi yvs över att vi kan visa detta för .... ja för vem? Kollegorna - visst. Politiker - absolut. “Marknaden” - troligen. Men har det någon verkan?

Kanske vi skulle behöva fler som tolkade faktamaterialet och förmedlade det på sätt som gjorde att vi når fram till mottagarna eller till nya grupper? Fakta talar inte för sig själv (alltid) och i synnerhet inte till dem som av olika skäl är “resistenta” mot fakta.

Just nu håller jag på att läsa von Weizäckers och Wijkmans bok “Come on”. Den är full av fakta. De flesta känner jag till. I några fall finns goda illustrationer i både text och bild som får mig att säga ett gillande “Hm”. Men plötsligt står det på ett ställe om ekonomisk tillväxt och teknikutveckling, som går hand i hand (det vet vi ju), att det leder till “...increase of elegance and efficiency of resource use…”. Ordet elegans i detta sammanhang kan vara en sådan murbräcka som leder till att läsaren/mottagaren av budskapet vaknar till.

Bortsett från att vi alla måste lära oss att på olika sätt få faktabudskapet att tränga igenom försvarsvallarna så kanske vi dessutom behöver träna nya grupper av förmedlare som kan hjälpa till!

Läs mer

Månadsindelade arkiv