Måste vi privatisera växthusgaserna?

Priset för koldioxidutsläpp har med god marginal sprängt vallen 20 ? per ton i midsommarveckan och noteras nu till 23,45 ?. En ökning med 30% på en månad. Men frågan är om detta påverkar utsläppsnivån eller bara utsläppsvärdet. Spelar det någon roll att jag sparar energi hemma eller är det bara bonus för dem som har “utsläppsrätter”?

Nya beräkningar från Storbritanien visar att hushållens användning av el för apparater som är i “standby” motsvarar stora utsläpp av koldioxid. Detta visar betydelsen av hushållens roll för klimatförändringen. Men samtidigt hävdar många att det inte spelar någon roll för växthusgaserna om hushållen sparar. Hushållen tillhör den “icke-handlande sektorn” och får sin el från “den handlande sektorn” där elleverantörerna tilldelats kvoter av utsläpp. Om innehavare av sådana utsläppsrätter inte behöver använda dem, därför att efterfrågan minskar, kan de säljas till något annat företag som behöver dem. Så på kort sikt kanske inte hushållens sparande leder till någon utsläppsminskning.

Vilken slutsats skall vi dar av detta? Att energieffektivisering i hushållen är onödig eller att systemet för att hantera utsläpp behöver kompletteras? I EUs grönbok (COM(2005)265 final) ställs frågan (#2). Tanken bakom handeln med utsläppsrätter är rimligen att den som har handelsrätt också skulle få ett incitament att ändra (=minska) sina utsläpp. Detta gäller även energiindustrin som vid höga priser på utsläpp kan finna anledning att ändra sin produktion till sådan som ger lägre eller inga utsläpp. Men det behöver inte påverka de totala utsläppen om det finns andra industrier som “behöver” utsläppsrätter. Så det totala resultatet kan fortfarande bli försumbart.

Men världen upphör ju inte när den nuvarande handelsperioden (2005-2007), och dess utsläppstilldelning, slutar. Redan i den andra handelsperioden kan allokeringarna minska och förhoppningsvis kommer ett Kyoto-2 avtal med ytterligare mindre utsläppsrätter och då bör rimligen de företag som har en gynnsam struktur befinna sig i en bättre position. Så nog bör hushållens sparande kunna påverka även energiföretagen att skaffa sig en bättre produktions-mix, kanske finansierad genom att sälja utsläppsrätterna man haft och inte behövt utnyttja. Sedan får de som köpt utsläppsrätterna ta stöten. I en rapport från Energimyndigheten och Naturvårdsverket nämns att man i den andra handelsperioden kan utvidga omfattningen av handelsrätten till att omfatta flera sektorer (s.k. opt-in) och man funderar särskilt kring transportsektorn.

Så visst kan incitamenten behöva kompletteras och kanske det personliga ansvaret förstärkas. En väg är beskattning, vilket förutsätter att hushållen är tillräckligt priskänsliga, men det finns andra. I England diskuterar man om vi borde få personliga kvoter av koldioxid. På så sätt skulle vi också kunna ta med transporter och resor i budgeten. Det kanske kan vara möjligt att låta handelsrätten även omfatta hushållen. Är en sådan “privatisering” av koldioxidutsläppen, så att hushållen får del av skyldigheterna och förtjänstmöjligheterna, praktiskt och politiskt möjlig?

Från plockepinn till helhet och långsiktighet

Det har på sista tiden kommit ett antal förslag som syftar till att göra renoveringsmarknaden (och effektviseringen) mera ändamålsenlig. Det senaste är en utredning som föreslår att införa ett system med “effektiviseringsinteckningar” (energy efficiency mortgages) som baseras på att man har en säkerställd plan för effektiviseringen som utgångspunkt, till exempel med energideklarationer.

Här finns en viss likhet med ett tidigare omnämnt förslag att låta allt stöd till renovering gå till “konsortier” av företag som garanterade renovering till lågenergistandard och som avsåg fastigheten istället för ägaren som objekt.

Men också en likhet med det projekt som avser att göra energideklarationerna till färdplaner (roadmaps) för renoveringar så att renoveringstakt och -djup kan förbättras.

I de nämnda exemplen finns också mer eller mindre tydligt omnämnt “Multiple Benefits” som en del av bedömningsgrunden för renoveringsprojektens kvalitet. Håller vi på att få klart för oss att effektivisering går att få ordning på även om det är (lite) komplicerat?  cheese

Läs mer

Månadsindelade arkiv