Mycket väsen men små störningar

Det brukar sägas att om man i de rika länderna ensidigt begränsar utsläppen av växthusgaser kommer det att leda till att den produktionen i stället flyttar till U-länder och där ger upphov till kanske även större utsläpp totalt sett. Det verkar emellertid mest vara “förhandlingsbuller”. En studie säger att detta s.k. läckage är obetydligt och inte behöver motverkas med t.ex. tullar som bl.a. föreslagits av Frankrikes president.

Skälet till att läckaget inte slår igenom till 100% är att det sker en substitution mellan olika slag av produktion även inom U-länderna. Samt att produktion i I-länderna inte flyttas i den omfattning man befarar. The Economist använder liknelsen att; “Just as bananas are best grown in warmer places, imposing a higher carbon price does not compel German manufacturers of capital goods to decamp to China.”

Visst kommer viss energiintensiv industri att känna av åtgärderna mer än andra och om man skall sätta in handelshinder bör de vara symmetriska så att alla produkters (import och export) kolinnehåll avgiftsbeläggs. Men detta innebär att man även aktivt måste engagera WTO i klimatarbetet. Om det underlättar eller försvårar är svårt att säga.

Från plockepinn till helhet och långsiktighet

Det har på sista tiden kommit ett antal förslag som syftar till att göra renoveringsmarknaden (och effektviseringen) mera ändamålsenlig. Det senaste är en utredning som föreslår att införa ett system med “effektiviseringsinteckningar” (energy efficiency mortgages) som baseras på att man har en säkerställd plan för effektiviseringen som utgångspunkt, till exempel med energideklarationer.

Här finns en viss likhet med ett tidigare omnämnt förslag att låta allt stöd till renovering gå till “konsortier” av företag som garanterade renovering till lågenergistandard och som avsåg fastigheten istället för ägaren som objekt.

Men också en likhet med det projekt som avser att göra energideklarationerna till färdplaner (roadmaps) för renoveringar så att renoveringstakt och -djup kan förbättras.

I de nämnda exemplen finns också mer eller mindre tydligt omnämnt “Multiple Benefits” som en del av bedömningsgrunden för renoveringsprojektens kvalitet. Håller vi på att få klart för oss att effektivisering går att få ordning på även om det är (lite) komplicerat?  cheese

Läs mer

Månadsindelade arkiv