...måste man knäcka ägg. Det håller nog alla med om, men frågan är vilka ägg som skall knäckas. Dina eller mina?

Vid ett möte på näringsdepartementet i fredags informerades om, och diskuterades, EU:s förslag till nytt energitjänstedirektiv med det organiserade Sverige, d.v.s. företrädare för olika intresse- och branschorganisationer. Det var väl få inlägg som överraskade. Det handlade mer om tillkännagivande av kända positioner och liturgisk uppvisning. “Vi vill inte ha höjda priser, höjda hyror, mera krav etc. etc. etc.” Och allt detta kommer att drabba oss om man inte ändrar, stryker, tar bort etc. etc. etc. För säkerhets skull illustrerades några inlägg med referens till Sovjetstaten, sjunkande BNP och onödig detaljreglering så att man verkligen skulle förstå allvaret. Ty i Bryssel har de inte förstått och är allmänt okunniga.

Nu skall det sägas att inget direktiv (och heller inget förslag) är perfekt. De kan ofta förbättras, ibland missar de sitt mål och avsikt men kan justeras. Men alltid utgör de en kompromiss mellan olika var för sig oftast helt legitima synpunkter.

Det finns dock anledning att lyfta blicken och fråga sig varför förslaget överhuvudtaget finns? Och det är helt enkelt att man vet att det finns en stor potential för effektivisering och som INTE realiseras. Något måste göras för att få fart på marknaden och dess aktörer. Vi vet att det finns en obalans på marknaden. Kunden vill ha nytta (kraft, ljus värme) men köper oftast för mycket energi. Om energiföretagen hade sålt nyttan istället skulle energieffektiviseringen varit en del av affären. Edison lär ha haft som affärsid� att sälja ljus från glödlampan men hans medarbetare övertygade honom om att det var lättare att mäta energin. Hade han framhärdat så hade han nog uppfunnit lågenergilampan direkt.

* Låt oss först slå fast att med energieffektivisering avses lönsamma åtgärder i den meningen att kostnaderna för åtgärden tjänas in genom sparade kostnader för energi. Därmed borde varje argument falla som säger att effektivisering medför kostnader och t.ex. ökade hyror.

* Potentialen för (lönsam) effektivisering är MYCKET stor, av storleksordningen 50% med bibehållen eller ökad levnadsstandard, vilket innebär att vi i de allra flest fall befinner oss på säkert avstånd från varje risk att t.ex. BNP skulle sänkas till följd av effektivisering. Det förhåller sig precis tvärtom! Minskad energiförbrukning genom effektivisering leder till möjligheter till ökad BNP, ökad energisäkerhet, minskad priskänslighet och ökad sysselsättning.

Något måste göras men såvitt framgick av fredagens möte skall det, enligt flera företrädare för “institutionssverige”, göras på ett annat sätt, någon annan gång samt av någon annan.