Nära noll energiministern

På en energikonferens som behandlade frågan om stand-by effekt för många år sedan så var vi många som tyckte att när man slog av sina aparater så skulle de inte dra någon ström alls. En engelsk sociolog, Brenda Boardman, noterade med emfas att “off” betyder “zero”. Hon bemöttes av en fransk fysikprofessor, Jacques Roturier, med orden “Madame, as a physicist I can assure you that zero is never zero”.

Om nu inte noll är noll så hur nära noll är nära-noll, det vill säga den nivå i energianvändning som nya hus skall ha från 2021? Svenska myndigheter tycks mena att nära-noll är detsamma som i dagens byggregler vilket alltså ligger någonstans i intervallet 50-100 kWh/m2 och år. Det skulle nog inte ens den franske professorn ha gått med på.

Energiministern försöker muntra upp oss (eller sig själv) i en artikel inför budgetpropositionen. Där hävdar hon en stor satsning på att kunna skärpa kraven för nya hus. Det är bra! Men det är de befintliga husen som är det stora problemet och om dessa säger hon inget.

Om industrin upprepar hon vad industrin vill säga om sig själv, nämligen att de på grund av sim konkurrensutsättning är duktiga på effektivisering. Något som motbevisas av att de gjorts ännu duktigare med det så kallade PFE-programmet som sockrar deras insatser med en blygsam skattereduktion. Hon nämner PFE men nämner INTE att regeringen har för avsikt att lägga ned det!

Det är alltså inte mycket ministern har att komma med och frasen “nära-noll” känns inte avlägsen. Men det finns en intressant passus i hennes skrivning.

...(Samtidigt) ser vi hur de mest aktiva kommunerna går före och ställer tuffare krav än det nationella regelverket. Det visar att det finns ett engagemang och en vilja hos många berörda att göra verklig skillnad. Genom att få bättre kunskaper om vilka krav som är rimliga att ställa för olika byggnader i olika delar av landet kan vi i framtiden få byggregler som kan göra stor skillnad.

Men är det inte det som en av hennes regeringskollegor (bostadsministern) brukar bekämpa?

 

Från plockepinn till helhet och långsiktighet

Det har på sista tiden kommit ett antal förslag som syftar till att göra renoveringsmarknaden (och effektviseringen) mera ändamålsenlig. Det senaste är en utredning som föreslår att införa ett system med “effektiviseringsinteckningar” (energy efficiency mortgages) som baseras på att man har en säkerställd plan för effektiviseringen som utgångspunkt, till exempel med energideklarationer.

Här finns en viss likhet med ett tidigare omnämnt förslag att låta allt stöd till renovering gå till “konsortier” av företag som garanterade renovering till lågenergistandard och som avsåg fastigheten istället för ägaren som objekt.

Men också en likhet med det projekt som avser att göra energideklarationerna till färdplaner (roadmaps) för renoveringar så att renoveringstakt och -djup kan förbättras.

I de nämnda exemplen finns också mer eller mindre tydligt omnämnt “Multiple Benefits” som en del av bedömningsgrunden för renoveringsprojektens kvalitet. Håller vi på att få klart för oss att effektivisering går att få ordning på även om det är (lite) komplicerat?  cheese

Läs mer

Månadsindelade arkiv