Det är den logiska konsekvensen när Svenskt Näringsliv undrar om det är ett självändamål att minska energianvändningen. Man gjorde det i polemik mot det tidigare utkastet till direktiv från EU.
I deras text gör de en helt riktig iakttagelse om energieffektiviserings som ett sätt: “att med minskad energianvändning få ut samma eller större nytta som tidigare.” Man konstaterar till och med att: “Vi vet dock att lönsam energieffektivisering trots allt inte alltid sker”. Men det är ju just det som är den ena haken. EU har bedömt att den lönsamma potentialen är MYCKET stor (c:a 30%) och då blir det ju ett självändamål om man vill ha god ekonomi i sin verksamhet. Också demonstrerat av IEA i WEO 2012 med all önskvärd tydlighet.
Den andra haken är att det är uppenbart att det är en överanvändning av energi som är orsak till klimatproblemen. Det finns alltså kostnader som inte syns i företagens kalkyler även om de vore aldrig så effektiva. Då bör både minskad energianvändning och övergång till förnybar energi vara ett gemensamhetsmål (om nu ordet självändamål skaver).
För svenskt näringsliv (företeelsen) bör det snarare vara så att den teknik som behövs (både ny och sådan som redan finns i rikt mått) för att minska energianvändningen och öka förnybarheten är framtiden. Det borde Svenskt Näringsliv (organisationen) hälsa med entusiasm snarare än skepsis.
Skrivet av Hans Nilsson, 2013-01-07.
(0) Kommentarer • Permalink