Nöjesutbudet i Amerikansk press

Huffington Post meddelade tidigare i år att de inte tänkte bevaka Donald Trumps kampanj att bli presidentkandidat. De menade att det fick man läsa på nöjessidorna istället. De har dock inte lyckats hålla den linjen eftersom hans popularitet nått oanade höjder. Och inte nog med det. Hans vulgaritet har dragit med sig några av hans konkurrenter. Jeb Bush till exempel, som man ändå hävdar är mera seriös, har uttalat sig om att Påven inte borde lufta någon åsikt i klimatfrågan eftersom han (påven) inte är vetenskapsman.

The Guardian har gjort en genomgång av flera av de republikanska kandidaternas åsikter i klimatfrågan och det är rena skräckläsningen.

Kanske lite åt det humoristiska hållet tycker en utomstående, men någon av dem kan ju bli president!? Frågan är vad det betyder för den Amerikanska pressen? Blir nöjessidorna fler?

 

 

Från plockepinn till helhet och långsiktighet

Det har på sista tiden kommit ett antal förslag som syftar till att göra renoveringsmarknaden (och effektviseringen) mera ändamålsenlig. Det senaste är en utredning som föreslår att införa ett system med “effektiviseringsinteckningar” (energy efficiency mortgages) som baseras på att man har en säkerställd plan för effektiviseringen som utgångspunkt, till exempel med energideklarationer.

Här finns en viss likhet med ett tidigare omnämnt förslag att låta allt stöd till renovering gå till “konsortier” av företag som garanterade renovering till lågenergistandard och som avsåg fastigheten istället för ägaren som objekt.

Men också en likhet med det projekt som avser att göra energideklarationerna till färdplaner (roadmaps) för renoveringar så att renoveringstakt och -djup kan förbättras.

I de nämnda exemplen finns också mer eller mindre tydligt omnämnt “Multiple Benefits” som en del av bedömningsgrunden för renoveringsprojektens kvalitet. Håller vi på att få klart för oss att effektivisering går att få ordning på även om det är (lite) komplicerat?  cheese

Läs mer

Månadsindelade arkiv