Nudge tsunami

Det här med “knuffar” och beteendeekonomi sköljer över oss som en tsunami just nu. För den som är intresserad av ämnet och vad det kan erbjuda finns ett lysande tillfälle att följa en konferens kallad “The power of the nudge: Policy lessons from behavioral economics” och där både presentationer och dokument finns tillgängliga på webben.

Där kan man se och höra några av de tyngre namnen som till exempel Raj Chetty, Stanford, eller Varun Gauri från Världsbanken som nyligen satte samman dokumentet “Mind, Society and Behaviour” där de skriver:

Economics has thus come full circle. After a respite of about 40 years, an economics based on a more realistic understanding of human beings is being reinvented. But this time, it builds on a large body of empirical evidence—microlevel evidence from across the behavioral and social sciences. The mind, unlike a computer, is psychological, not logical; malleable, not fixed. It is surely rational to treat identical problems identically, but often people do not; their choices change when the default option or the order of choices changes. People draw on mental models that depend on the situation and the culture to interpret experiences and make decisions. This Report shows that a more interdisciplinary perspective on human behavior can improve the predictive power of economics and provide new tools for development policy.

Det finns mycket av generell natur i presentationerna men endast få som direkt tar upp klimat och energi utom ett paper “Behavioral Economics and Public Policy 102: Beyond Nudging”. Där refererar man särskilt till varför våra hjärnor har så svårt att ta till sig problemen med klimatet.

Så för den som vill finns det rika källor att ösa ur just nu. Undrar hur länge vi i Sverige skall stå emot? Kan det vara Energikommissionen som öppnar slussarna först?

Nu kan det äntligen sägas

“Hans Nilsson var ansvarig för det banbrytande svenska programmet för effektivare energianvändning vid Nutek på 1990-talet. Hans Nilssons arbete ledde till att prestanda för på marknaden befintliga enheter och komponenter blev avsevärt mer energieffektiva. Hans Nilsson ledde utveckling och genomförande av teknikupphandling för fragmenterade marknader som för kyl-frysskåp, värmepumpar, belysning, HF-don, energieffektiva småhus, fönster m.m. Detta gjorde man genom att bilda beställargrupper från bl.a. allmännyttiga företag och Sveriges kommuner och landsting för att ta fram underlag för upphandling av betydligt mer energieffektiva produkter än vad marknaden erbjöd. Teknikupphandling är numera också känd under namnet innovationsupphandling.”

Ja det är inte mina ord utan priskommittens så det måste vara sant. grin

Och på förekommen anledning så kan jag också berätta vad teknikupphandlingarna gick ut på och vad de resulterade i (redogörelsen på engelska).

Intressant är att metoden nyligen kommit i bruk i Indien! De kan ha låtit sig inspireras av den skrift vi gjorde på IEA kallad “Creating Markets for Energy Technology”.

Sprid gärna materialet!

Läs mer

Månadsindelade arkiv