Nyhetstorkan göder energins rötmånadshistorier?

Skulle 25000 stycken vindkraftverk uppsläppta som drakar på hög höjd i jet-strömmarna klara USAs elförsörjning till en kostnad av 14 öre per kWh? Det hävdas i ett radioinslag under somaren. Idén har släktskap med s.k. “geo-engineering” där man då och då luftar idéer om hur storskalig ingenjörsteknik i ett slag skall rädda oss från el-ände (avsiktlig vits!).

Uppslaget beskrivs utförligare på en web-sida men i övrigt syns ingen substans i materialet. Annars har den också behandlats vid IEAs sekretariat i Paris för flera år sedan - i ett julspex! Då var kommentaren att: “It was shot down in blazing flames before it even left the ground.”

Trygghet eller mutor

En av beteendeekonomins intressantare upptĂ€ckter Ă€r den om vĂ„r bristande “bandbredd” för att kunna hantera den information som det krĂ€vs att vi klarar för att vara ekonomiskt rationella. Sendil Mullanaithan och Eldar Shafir visar hur i sin bok Scarcity. Botemedlet Ă€r ofta att skapa större trygghet för den som skall fatta sina beslut men upplever att de inte klarar av informationen, eller har tid tillrĂ€ckligt eller att ett felslut kan leda till förluster. Hur kan vi transformera sĂ„dana insikter till Ă„tgĂ€rder och policy för att effektvisera mera?

Det Ă€r viktigt att komma ihĂ„g att det inte bara Ă€r slutanvĂ€ndaren kunden som mĂ„ste beröras av Ă„tgĂ€rder för pĂ„verkan utan Ă€ven (och kanske Ă€n mer) leverantörerna av produkter och installationer eftersom det Ă€r de som skall göra jobbet och de som skall stĂ„ för tryggheten. Ett sĂ„dant synsĂ€tt stĂ„r i kontrast till den traditionella ekonomistiska synen att man bara behöver sockra erbjudandet med olika penningerbjudanden. Som om det behövdes “mutor” - effektvisering Ă€r lönsamt i sig sjĂ€lv!

NĂ„gra alternativ kan vara:
* Auktorisation av utförarna. NÄgot som EEF hÄller pÄ att utveckla.
* Kunskapsbaserade paketlösningar. Baserade pÄ energideklarationer och kartlÀggningar. Ett pÄgÄende EU-projekt vill skapa fÀrdplaner (Roadmaps) av deklarationerna för att sÀtta bÄde anvÀndare och leverantörer pÄ spÄret.
* Helhets- och funktionsinriktning. UtgÄende frÄn det som kallas UBR (Unique Buying Reason). AnvÀndarnas överskuggande problem Àr ofta inte effektvisering, den ligger utanför deras bandbredd. Men deras riktiga problem (t.ex. hÀlsoproblem i byggnader, produktivitet i processer, sjukfrÄnvaro pÄ arbetsplatser) kanske kan botas med effektiviseringsÄtgÀrder
* Vidga perspektivet. De komplexa valen som hĂ€nger samman med effektivisering behöver illustreras bĂ€ttre och sammanhangen klargöras. Exempel att göra paket av motor och varvtalsreglering till motorn. JĂ€mför ocksĂ„ Kostcirkeln eller e-handelns sĂ€tt att knuffa för andra produkter Ă€n den man köpt med frasen ”andra kunder har ocksĂ„ köpt xxxx”
* Gör erbjudandena mera spĂ€nnande. MĂ„nga attraheras av att fĂ„ tillgĂ„ng till förnybar energi i lokal skala. Paketera solceller och andelar i vindkraft med effektiviseringsĂ„tgĂ€rder sĂ„ att den ekonomiska insatsen blir mindre, sĂ€krare och tryggare. HĂ€r skulle ett engagemang frĂ„n energidistributörerna kunna vara pĂ„ sin plats med sĂ„ kallade Vita certifikat (om de inte vore sĂ„ dogmatiskt ointresserade!  wink )
* Förutse och förbered kommande Ă„tgĂ€rder. Modellen finns i mĂ„nga sammanhang “Köp 2 betala för 1”. Om man kan anta att ytterligare Ă„tgĂ€rder behövs inom inte alltför avlĂ€gsen framtid kan det vara klokt att tidigarelĂ€gga dem
* Dra nytta av grannarna. IndustrinÀtverk Àr ett sÀtt att kunna nyttja erfarenheter som gjorts av andra i nÀrheten och dÀrmed fÄ större trygghet.

SÄ sluta tÀnka i termer av ekonomiska lockbeten och mera i termer av trygghet!

Läs mer

Månadsindelade arkiv