Om det är ekonomi det gäller

...så ligger kärnkraften illa till. The Economist hävdar att priset på koldioxid måste nära fyrfaldigas från dagens 14? per ton till c:a 50? per ton om Brittisk kärnkraft skall ha en chans att klara sig på sina egna ekonomiska meriter. Men även då är investeringskostnaden så osäker att man inte vet om det räcker. Förhoppningen står till att volymseffekterna, markandens lärande, skall bringa ned tröskeln i investering. Ett hopp som man kanske inte skall lita för mycket till enligt IIASA.

Ännu barskare är citigroup som helt frankt säger: “New nuclear - The economics say no”, i sin analys till investerare. Och de tillägger:”We see little if any prospect that new nuclear stations will be built in the UK by the private sector unless developers can lay off substantial elements of the three major risks (Construction, Power Price and Operational). Financing guarantees, minimum power prices, and / or government-backed power off-take agreements may all be needed if stations are to be built.”

Alltså måste staten garantera lönsamheten för att en marknadslösning skall komma till stånd! Sådana satsningar på förnybar kraft verkar mera rimliga eftersom man där har en “lärkurva” som är brantare och snabbare. För att nu inte tala om effektivisering!

Från plockepinn till helhet och långsiktighet

Det har på sista tiden kommit ett antal förslag som syftar till att göra renoveringsmarknaden (och effektviseringen) mera ändamålsenlig. Det senaste är en utredning som föreslår att införa ett system med “effektiviseringsinteckningar” (energy efficiency mortgages) som baseras på att man har en säkerställd plan för effektiviseringen som utgångspunkt, till exempel med energideklarationer.

Här finns en viss likhet med ett tidigare omnämnt förslag att låta allt stöd till renovering gå till “konsortier” av företag som garanterade renovering till lågenergistandard och som avsåg fastigheten istället för ägaren som objekt.

Men också en likhet med det projekt som avser att göra energideklarationerna till färdplaner (roadmaps) för renoveringar så att renoveringstakt och -djup kan förbättras.

I de nämnda exemplen finns också mer eller mindre tydligt omnämnt “Multiple Benefits” som en del av bedömningsgrunden för renoveringsprojektens kvalitet. Håller vi på att få klart för oss att effektivisering går att få ordning på även om det är (lite) komplicerat?  cheese

Läs mer

Månadsindelade arkiv