Orden tar makt över tanken - också i energipolitiken

Kvotplikt! Låter det inte lite Stasi, KGB och DDR? I originalet (förslaget till energitjänstedirektiv) står på engelska “obligation schemes”, vilket (med hjälp av google översättning) blir ungefär systemskyldighet. Men på EU-svenska i den översatta versionen har det blivit KVOTPLIKT - hu!  För den som inte uppfyller väntar väl en tid i Gulag?

Men var kommer idén om systemskyldighet (ja kvotplikt då alltså) ifrån? Jo från det enkla förhållandet att det finns en obalans på energisidan. Det kunden vill ha från energisystemet är nytta (ljus, kraft och värme) men man får det ofta med en för stor insats av energi. Man skulle kunna använda mindre om man hade en annan installation. Eftersom kunden är den som investerar på användningssidan (installationen) och har dåliga möjligheter att bedöma sina alternativ finns en klar tendens till att investera för lite. På tillförselsidan görs investeringsbedömningarna med större kunskap om affärsmöjligheterna vilket ofta leder till att man har högre energitillförsel än vad nyttan kräver. Det råder en obalans som man ibland beskriver med skillnader i bedömning och kallar “implicit diskontering” (se figur nedan). Något som emellertid kan bringas i balans med DSM-åtgärder.

En sådan åtgärd skulle vara att göra maximeringen av nyttan (ljus, kraft, värme) till en angelägenhet för energileverantören och inte enbart maximering av energiförsäljningen. Man skulle införa en “systemskyldighet”. Det kan ju inte vara helt fel?  Metoden används idag i ett antal länder i EU och i hälften av USAs delstater.

Genom “systemskyldighet” kan man utveckla olika metoder för uppfyllelse och en av dem är att nyttja vita certifikat för att handla med åtgärder som kan minska kostnaderna och öka nyttan. Det är inte alldeles olikt handeln med utsläppsrätter. Den handeln minskar inte utsläppen (det sker genom att EUs länder fördelar kvoter till vissa företag och inom ramen för ett utsläppstak) men den minskar kostnaderna för måluppfyllelsen.

Systemskyldighet - Ja Tack! Kvotplikt - bevare mig väl! confused

image

Är Trigeneration pĂ„ gĂ„ng igen?

De nordiska lÀnderna har varit föregÄngare nÀr det gÀller att utnyttja brÀnslen klokt i energiomvandlingen och kraftvÀrmen (cogeneration) Àr en framgÄngssaga. För nÄgot decennium sedan började man prata om ytterligare en variant nÀmligen trigeneration. Man skulle kunna fÄ bÄde el, vÀrme och kyla ur en anlÀggning (se bild nedan).

Det har emellertid inte blivit nÄgon stor hit (Ànnu) men det kanske Àndras nu nÀr EESL i Indien trÀder in pÄ scenen. Och det kanske Àr naturligare att ett land med sÄ pÄtagliga behov av kyla i en allt vÀrmare vÀrld Àr de som knuffar pÄ. De ser en marknad som Àr lÄngt ifrÄn försumbar:

a new $20 billion market that will include gas engines to produce cooling, heat and electricity to halve power costs for establishments like hotels, hospital and malls

Personligen kÀnns det kul med tanke pÄ att jag försökte knuffa för det hÀr för mÄnga Är sedan (http://fourfact.se/images/uploads/Energieffektivisering_pa_riktigt.pdf) och tÀnkte dÄ pÄ att vi i Sverige har avsevÀrt kunnande pÄ omrÄdena el, vÀrme och kylteknik. Kanske Àr det dags nu?

Möjligen kan intresset dessutom pÄverkas av att det Àr företag som tillhandahÄller effektiviseringsteknik som gÄr bÀst pÄ börsen nuförtiden:

Efficiency drive
The outperformance is driven by companies involved in the provision of products, materials and services related to energy efficiency.

Läs mer

Månadsindelade arkiv