På spåret - men inte mer

Årets “Climate Tracker”, där ländernas klimatpolitik och åtgärder bedöms, för Europa har släppts och omdömet om Sverige är att man är på bättringsvägen men fortfarande kvar i klass D (på en skala där A är bäst och G är sämst). Sammanfattningen för Sverige visar på några små förbättringar och helhetsomdömet är att man behöver göra om sina uttalade ambitioner till handlingsplaner, till att börja med.

Översiktens sammanfattningar kan fungera som en bra checklista (eller shoppinglista) för åtgärder. Utan att vara särskilt elak kan man konstatera att länderna utan EUs stöd och påtryckningar skulle skött sig ännu sämre men också att EU behöver stärka sina instrument:

* Close to half of the performance of a member state is directly related to legislation from the EU.
* Some EU policies that prescribe harmonised rules, such as the Eco-design Directive or the cap on the Emission Trading System, are too weak
* Some areas important for a path towards a low-carbon economy are not, or only very indirectly, covered by the EU: targets beyond 2020, investments in electricity grids and distribution, redesign of products, energy efficiency in industry, retrofit of existing buildings, freight transport and low-carbon agriculture policy.

 

Från plockepinn till helhet och långsiktighet

Det har på sista tiden kommit ett antal förslag som syftar till att göra renoveringsmarknaden (och effektviseringen) mera ändamålsenlig. Det senaste är en utredning som föreslår att införa ett system med “effektiviseringsinteckningar” (energy efficiency mortgages) som baseras på att man har en säkerställd plan för effektiviseringen som utgångspunkt, till exempel med energideklarationer.

Här finns en viss likhet med ett tidigare omnämnt förslag att låta allt stöd till renovering gå till “konsortier” av företag som garanterade renovering till lågenergistandard och som avsåg fastigheten istället för ägaren som objekt.

Men också en likhet med det projekt som avser att göra energideklarationerna till färdplaner (roadmaps) för renoveringar så att renoveringstakt och -djup kan förbättras.

I de nämnda exemplen finns också mer eller mindre tydligt omnämnt “Multiple Benefits” som en del av bedömningsgrunden för renoveringsprojektens kvalitet. Håller vi på att få klart för oss att effektivisering går att få ordning på även om det är (lite) komplicerat?  cheese

Läs mer

Månadsindelade arkiv