Större Ståhej för Stålarna

Regeringen låter meddela att de skall lägga några friska miljoner på stöd till solceller. Kul, men hjälper det? Och viktigare - skulle man kanske kunna få mera för pengarna? “Bigger Bang för the Buck” som de säger i USA eller på svenska “Större Ståhej för Stålarna”.

I Storbritannien har man jobbat med frågorna om hur man skulle få mera utväxling för statens insatser. Deras Behavioural Insights Team, BIT, arbetar efter en princip som de kallar EAST (Easy, Attractive, Social, Timely). Gör det enkelt, attraktivt, socialt (som folk tänker) och vid rätt tidpunkt. Principen är utvecklad baserat på observationer att det ofta inte är pengar som hindrar folk att göra det man vill (till exempel sätta upp solceller) utan att det är för krångligt. Detta gäller nog i hög grad solceller.

I USA har man tidigare sett att ett viktigt argument för solcellsinstallation är att grannen redan har gjort det - Easy, Attractive, Social. Själv har jag försökt köpa ett antal solceller till sommarstugan och funnit att det går bra om jag köper ett helt paket (minst sex) men inte mindre och sedan får jag fixa installationen bäst jag kan. Det är inte precis lätt. Leverantörerna är anpassade till de kundgrupper som kallas “innovators och early adopters” men inte “early majority” (se bild nedan). Vi som gärna köper om det är en “bra” grej men som inte vill utbilda oss till tekniker för att installera och sköta.

Så regeringens stålar skulle kunna ge mycket mera “ståhej” om de kunde få fart på den marknadsprocess som gör det lätt för vanligt folk att köpa. Energikommissionen skall bland annat besöka Tyskland för att studera Energiewende, Bra - men ett studium av BITs metoder behövs också.

image

Nu kan det äntligen sägas

“Hans Nilsson var ansvarig för det banbrytande svenska programmet för effektivare energianvändning vid Nutek på 1990-talet. Hans Nilssons arbete ledde till att prestanda för på marknaden befintliga enheter och komponenter blev avsevärt mer energieffektiva. Hans Nilsson ledde utveckling och genomförande av teknikupphandling för fragmenterade marknader som för kyl-frysskåp, värmepumpar, belysning, HF-don, energieffektiva småhus, fönster m.m. Detta gjorde man genom att bilda beställargrupper från bl.a. allmännyttiga företag och Sveriges kommuner och landsting för att ta fram underlag för upphandling av betydligt mer energieffektiva produkter än vad marknaden erbjöd. Teknikupphandling är numera också känd under namnet innovationsupphandling.”

Ja det är inte mina ord utan priskommittens så det måste vara sant. grin

Och på förekommen anledning så kan jag också berätta vad teknikupphandlingarna gick ut på och vad de resulterade i (redogörelsen på engelska).

Intressant är att metoden nyligen kommit i bruk i Indien! De kan ha låtit sig inspireras av den skrift vi gjorde på IEA kallad “Creating Markets for Energy Technology”.

Sprid gärna materialet!

Läs mer

Månadsindelade arkiv