På väg in i kolbubblan - pengar utan framtid.

Vi har genomlevt några olika bubblor som främst drivits av finanssektorns orealistiska (eller spekulativa) förhoppningar på fastigheter och IT. Nästa ekonomiska bubbla ser ut att bli en kolbubbla varnar ingen mindre än Nicholas Stern. Ty om vi tar den globala uppvärmningen på allvar så är det ju inte särskilt smart att sätta sina pengar i sådan produktion som släpper ut mer kol(-dioxid) än vi har utrymme för. Men det är just det som finanssektorn, bland annat med hjälp av våra pensionspengar, gör!

Finanssektorn kör även denna gång blint framåt och, säger man i Sterns rapport, man gör det genom att blicka i backspegeln istället för framåt. Man utvinner “unburnable carbon”:

Company valuation and credit ratings methodologies do not typically inform investors about their exposure

Rapporten innehåller därför handfasta råd för hur man skall kunna lägga om kursen i tid.

I grunden ligger att finanssektorn som ju skall underlätta för den produktiva sektorn kommit att ta över ledarskapet i ekonomin. I en bedömning karakteriserar man de förändrade rollerna så här:

....financial capital hijacking the market rhetoric in order to re-enact what seems to be developing into a modern version of debt slavery.

Om det sedan är ödesbundet som Arrighi hävdar när han karakteriserar de stora cyklerna i ekonomin som att de genomgår “en handelsfas, en industrifas och en finansfas” för att därefter kollapsa återstår att se.

 

 

Indien är inte ett U-land utan en föregångare

Saurabh Kumar som är chef för världens största energitjänsteföretag EESL berättar i en artikel om deras aktiviteter och att de håller på att expandera till bland annat Storbritannien. Läs (och lär)!

Deras hitintills största framgång är expansionen på LED-marknaden vilket resulterat i lägre priser (med 90%!) och bättre prestanda ifråga om både tekniskt utbyte och kvalitet. De är på väg med elfordon, solceller, byggnadsrenovering och affärsmodeller (Pay-as-you save). Reflexmässigt säger många att “ja-ja” det är Indien där har de andra (lägre) krav. Läs igen och se att skillnaderna finns inte ens i det avseendet!

Det svåraste är att förstå det Indiska systemet att räkna. Vad betyder t.ex.:

A World Bank study has assessed the untapped potential of energy efficiency market at Rs.1.5 lakh crore.

1 Lakh= 100 000 och 1 Crore=10 millioner men vad blir Rs.1.5 lakh crore i kronor?? smirk

Läs mer

Månadsindelade arkiv