Professor sparar två månadslöner varje månad

Och det gör han genom att inte inta sina måltider på ortens lyxrestaurang utan istället äta hemma.

Det är ungefär den typen av resonemang som ligger bakom Kungliga Vetenskapsakademins braskande alarm om att EUs krav på effektivisering är ödesdigert för Sverige. De vill göra gällande att sparkravet på Sverige är högre än för något annat EU-land och motsvarar mer än en fjärdedel av landets energianvändning under det att EU som helhet bara skall spara en femtedel. Denna matematik kommer från en projektion av energianvändningen 2020.

I verkligheten ligger det till så här. EU skall från 2007 till 2020 spara 12,9% och Sveriges “hemläxa” har landat på 13,9%, d.v.s. något högre än övriga länders men inte så hög som KVA vill påstå. EU har velat ge länderna möjlighet för tillväxt av sådan industri och näring som kräver mera energi och har därrför frågat länderna om deras bedömningar inför framtiden. Vissa länder har varit mera modesta (sanningsenliga?) än andra och bedömt möjligheten att öka sin välfärd med måttlig energiåtgång medan andra varit mera vidlyftiga i sina anspråk. Sverige har alltså angivit att man, efter decenniers BNP-tillväxt med samma nivå på energianvändningen, skall öka energiåtgången rejält.

Så Sveriges åtaganden ligger i nivå med övriga EU-länders och skall inte jämföras med en uppenbarligen uppblåst siffra för framtiden. Och professorn bör fortsätta att äta hemma men kanske ägna mera omsorg åt dietens sammansättning och spara riktiga pengar istället för sådana som han önskar att han hade.

IEAs Sustainable Development Scenario. Ett genombrott

IEA presenterar ett nytt grepp i årets World Energy Outlook, WEO, med sitt Sustainable Development Scenario, SDS (se också bild 1 nedan), som de motiverar så här:

(The) approach of treating individual policy goals in isolation has limitations. The 17 SDGs of the 2030 Agenda for Sustainable Development formally came into force in 2016. The SDGs, for the first time, integrated multiple policy objectives, recognising, for example, that ending poverty must go hand-in-hand with strategies that build economic growth and address a range of social needs, while also tackling climate change and strengthening environmental protection. Just a few months later, in November 2016, the Paris Agreement entered into force, and around 170 countries have now ratified it. It builds on the NDCs offered by those countries, primarily to address climate change, though many countries put their contribution in the context of other policy goals, including ending poverty or reducing air pollution.

There is a clear need to shift towards integrated policy-making.

Detta scenario ersätter det gamla “450 ppm"scenariot eller “2DS"senariot som de använde för att visa hur långt man borde gå för att klara klimatmålet enbart. Däremot kontratserar de det nya emot det traditionella “New Policies” scenariot som visar vart vi är på väg enbart med de beslut som fattats i världens olika hörn. Och som synes i bild 2 är det fortfarande energieffektvisering som är det stora numret för att klara världens behov av förbättring.

Och att klara uppgiften fordrar en ökad investeringstakt på alla fronter, se bild 3, (utom fossilsidan där man sparar ordentligt, se bild 4.

Läs mer

Månadsindelade arkiv