Pys-punka på jordklotet - ytterligare en “beyond the pipe solution”

Att gömma koldioxid i marken är redan en förlegad idé. Det senaste är att diskret leda ut koldioxiden i rymden via polerna med hjälp av magnetfält, en sorts artificiell pys-punka! Idén har kläckts av en svensk rymdfysiker (vid namn Hans Nilsson) och rapporteras tillsammans med helt batteri av Geo-engineering idéer i The Economist. Sådana här Geo-engineering förslag är inte nya. Till de mera kända hör väl att spegla ut solljuset med speglar eller partiklar i atmosfären och just nu verkar de dyka upp allt oftare i pressen. De har oftast lanserats som LÖSNINGEN (singular bestämd form), men på senare tid som sätt att köpa tid och övergångslösningar i väntan på.....ja vad? Andra Science-fiction idéer,? Fusions-teknik?

Eller är de snarare ett uttryck för frustration och ovilja att komma till insikt om att det är vi som måste anpassa oss till villkoret att jorden är begränsad? De flesta Geo-engineering lösningarna avser att minska skador när de redan har skett och representerar därmed “Beyond the pipe solutions”. Det vore bättre att stoppa i bäcken innan man nått syndafloden och tänka på var man gör bäst nytta, t.ex. så här på energiområdet.:
* Before the pipe (effektivisera användningen)
* In the pipe (val av förnybara bränslen)
* End-of-pipe (rening)
* Beyond the pipe (sopa upp och gömma undan)

FrÄn plockepinn till helhet och lÄngsiktighet

Det har pĂ„ sista tiden kommit ett antal förslag som syftar till att göra renoveringsmarknaden (och effektviseringen) mera Ă€ndamĂ„lsenlig. Det senaste Ă€r en utredning som föreslĂ„r att införa ett system med “effektiviseringsinteckningar” (energy efficiency mortgages) som baseras pĂ„ att man har en sĂ€kerstĂ€lld plan för effektiviseringen som utgĂ„ngspunkt, till exempel med energideklarationer.

HĂ€r finns en viss likhet med ett tidigare omnĂ€mnt förslag att lĂ„ta allt stöd till renovering gĂ„ till “konsortier” av företag som garanterade renovering till lĂ„genergistandard och som avsĂ„g fastigheten istĂ€llet för Ă€garen som objekt.

Men ocksÄ en likhet med det projekt som avser att göra energideklarationerna till fÀrdplaner (roadmaps) för renoveringar sÄ att renoveringstakt och -djup kan förbÀttras.

I de nĂ€mnda exemplen finns ocksĂ„ mer eller mindre tydligt omnĂ€mnt “Multiple Benefits” som en del av bedömningsgrunden för renoveringsprojektens kvalitet. HĂ„ller vi pĂ„ att fĂ„ klart för oss att effektivisering gĂ„r att fĂ„ ordning pĂ„ Ă€ven om det Ă€r (lite) komplicerat?  cheese

Läs mer

Månadsindelade arkiv