Read to the end

Den amerikanska journalisten Rachel Maddow på MSNBC har en regel som heter “läs ända till slutet” (read to the end). Det kan visa sig att historien tar en vändning och att saker och ting kommer i ett nytt, kanske oväntat, ljus. Det verkar vara så även när det gäller den debatt som uppstått i DN med anledning av att Svante Axelsson argumenterade för satsningar för stålindustrin, bilbatterier och bioraffinaderier och som skulle göra Sverige till ett föregångsland för fossilfrihet. Han ville ”vända upp och ned på den slentrianmässiga föreställningen att det är en börda att vara ett föregångsland i klimatarbetet.”

Mothugget kom från några nationalekonomer som i sin argumentation stödde sig på en studie från kollegor i Umeå där dessa utgår från en granskning av den så kallade Porterhypotesen. En granskning som vill göra gällande att det som regel inte finns några vinster i att vara föregångare. På sidan 36 skriver Umeågranskarna:

The possibility of “extra profits” that neutralize or even exceed the initial cost of regulation should not be expected. This is the “take-home” message of this review. It does not mean that we cannot find a firm that “wins” from regulation, but it does mean that such a situation would be the exception rather than the rule.

Detta stycke översätts och citeras av debattörerna i DN.

Men på sidan 37 görs en liten men viktig utvikning (min kursivering i texten):

Two research areas that seem to be increasingly relevant to the Porter hypothesis, and could motivate future theoretical and empirical research efforts, are bounded rationality and behavioral economics.

In behavioral economics the basic point is that in an increasingly large number of cases it has become clear that people, or in the case of the Porter hypothesis the managers of the firms, do not move from the status quo even when it is in their best interest to do so. Hence, in these circumstances, regulations that force the changes could actually lead to enhanced efficiency and increased competitiveness. In the context of Porter’s argumentation, there is a need to investigate and study this further in future research.

In some energy efficiency studies it is shown that bounded rationality seems to characterize decision-making in some cases. Simon suggests that economic agents employ the use of heuristics to make decisions rather than a strict rigid rule of optimization. They do this because of the complexity of the situation, and their inability to process and compute the expected utility of every alternative action. Deliberation costs might be high and there are often other economic activities where similar decision making is required. For example, Stern and Aronson noted that routines are rather commonly substituted for rigorous decision-making. These routines, such as replacing a depreciated piece of equipment with the same brand and type, may economize on the time and effort spent searching for the best product or strategy, but they can lead (and have led) to substantial biases against energy efficiency when technologies are rapidly changing.

Det är viktigt att läsa till slutet! Det ger en mera fullständig (och annan) bild,

Trygghet eller mutor

En av beteendeekonomins intressantare upptäckter är den om vår bristande “bandbredd” för att kunna hantera den information som det krävs att vi klarar för att vara ekonomiskt rationella. Sendil Mullanaithan och Eldar Shafir visar hur i sin bok Scarcity. Botemedlet är ofta att skapa större trygghet för den som skall fatta sina beslut men upplever att de inte klarar av informationen, eller har tid tillräckligt eller att ett felslut kan leda till förluster. Hur kan vi transformera sådana insikter till åtgärder och policy för att effektvisera mera?

Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är slutanvändaren kunden som måste beröras av åtgärder för påverkan utan även (och kanske än mer) leverantörerna av produkter och installationer eftersom det är de som skall göra jobbet och de som skall stå för tryggheten. Ett sådant synsätt står i kontrast till den traditionella ekonomistiska synen att man bara behöver sockra erbjudandet med olika penningerbjudanden. Som om det behövdes “mutor” - effektvisering är lönsamt i sig själv!

Några alternativ kan vara:
* Auktorisation av utförarna. Något som EEF håller på att utveckla.
* Kunskapsbaserade paketlösningar. Baserade på energideklarationer och kartläggningar. Ett pågående EU-projekt vill skapa färdplaner (Roadmaps) av deklarationerna för att sätta både användare och leverantörer på spåret.
* Helhets- och funktionsinriktning. Utgående från det som kallas UBR (Unique Buying Reason). Användarnas överskuggande problem är ofta inte effektvisering, den ligger utanför deras bandbredd. Men deras riktiga problem (t.ex. hälsoproblem i byggnader, produktivitet i processer, sjukfrånvaro på arbetsplatser) kanske kan botas med effektiviseringsåtgärder
* Vidga perspektivet. De komplexa valen som hänger samman med effektivisering behöver illustreras bättre och sammanhangen klargöras. Exempel att göra paket av motor och varvtalsreglering till motorn. Jämför också Kostcirkeln eller e-handelns sätt att knuffa för andra produkter än den man köpt med frasen ”andra kunder har också köpt xxxx”
* Gör erbjudandena mera spännande. Många attraheras av att få tillgång till förnybar energi i lokal skala. Paketera solceller och andelar i vindkraft med effektiviseringsåtgärder så att den ekonomiska insatsen blir mindre, säkrare och tryggare. Här skulle ett engagemang från energidistributörerna kunna vara på sin plats med så kallade Vita certifikat (om de inte vore så dogmatiskt ointresserade!  wink )
* Förutse och förbered kommande åtgärder. Modellen finns i många sammanhang “Köp 2 betala för 1”. Om man kan anta att ytterligare åtgärder behövs inom inte alltför avlägsen framtid kan det vara klokt att tidigarelägga dem
* Dra nytta av grannarna. Industrinätverk är ett sätt att kunna nyttja erfarenheter som gjorts av andra i närheten och därmed få större trygghet.

Så sluta tänka i termer av ekonomiska lockbeten och mera i termer av trygghet!

Läs mer

Månadsindelade arkiv