Sensationella rön från Energimyndigheten

I ett nyligen publicerat övervägande heter det bland annat:

”Minskad energianvändning och energieffektivisering leder inte per automatik till förbättrad försörjningstrygghet. Försörjningstrygghet handlar i praktiken om att användares behov ska tillgodoses genom att störningar och avbrott minimeras samt att konsekvenser av dessa – om de ändå inträffar – kan förebyggas och lindras. Exempelvis kan en minskad energianvändning leda till lägre diversifiering av tillförseln, vilket skulle kunna öka konsekvenserna för användaren om störningar eller avbrott inträffar”

Så om Du tror att minskad energianvändning skulle kunna minska konsekvenserna så tror Du fel. Ju mer Du använder ju större möjligheter har Du att använda olika energislag – att diversifiera! Det har vi Energimyndighetens ord på!

Att de kommer till denna häpnadsväckande slutsats beror, åtminstone delvis, på att det inte vill använda så kallade ”viktningsfaktorer”, där man bedömer mängden primärenergi för att skapa en viss mängd nettoenergi. Deras stridrop är ”Det finns inga korrekta viktningsfaktorer”. Botemedlet är istället ”en väl fungerande energimarknad”.

Vi har nyheter för Energimyndigheten - Det finns ingen väl fungerande energimarknad heller!

Ett av problemen är att det inte heller är nettoenergin som borde stå i fokus utan nyttan (ljus, kraft och värme) som energin avser att tillhandahålla. Det kan alltså vara så att energin från marknaden skall konkurrera med teknik i installationer och byggnader vilka i sin tur skall fungera i decennier, kanske sekler. Hur tusan bedömer man energimarknaden om 10-20-50-100 år? Kan man år 2100 ringa den framtida energimyndigheten och klaga på deras råd från 2015?!

Kanske är det så att man behöver BÅDE en uppfattning om viktning OCH en bedömning av energimarknaden framöver? Kanske är det en pragmatisk inställning vi skulle behöva inte tvärsäkra trosvissa uttalanden om en antagen framtida marknad.

Om man tycker att viktningsfaktorer är darriga att luta sig emot så är inte en ofullständig energimarknad och dess funktion över en lång tidsperiod bättre. ”It is better to be vaguely right than exactly wrong”.

 

Trygghet eller mutor

En av beteendeekonomins intressantare upptäckter är den om vår bristande “bandbredd” för att kunna hantera den information som det krävs att vi klarar för att vara ekonomiskt rationella. Sendil Mullanaithan och Eldar Shafir visar hur i sin bok Scarcity. Botemedlet är ofta att skapa större trygghet för den som skall fatta sina beslut men upplever att de inte klarar av informationen, eller har tid tillräckligt eller att ett felslut kan leda till förluster. Hur kan vi transformera sådana insikter till åtgärder och policy för att effektvisera mera?

Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är slutanvändaren kunden som måste beröras av åtgärder för påverkan utan även (och kanske än mer) leverantörerna av produkter och installationer eftersom det är de som skall göra jobbet och de som skall stå för tryggheten. Ett sådant synsätt står i kontrast till den traditionella ekonomistiska synen att man bara behöver sockra erbjudandet med olika penningerbjudanden. Som om det behövdes “mutor” - effektvisering är lönsamt i sig själv!

Några alternativ kan vara:
* Auktorisation av utförarna. Något som EEF håller på att utveckla.
* Kunskapsbaserade paketlösningar. Baserade på energideklarationer och kartläggningar. Ett pågående EU-projekt vill skapa färdplaner (Roadmaps) av deklarationerna för att sätta både användare och leverantörer på spåret.
* Helhets- och funktionsinriktning. Utgående från det som kallas UBR (Unique Buying Reason). Användarnas överskuggande problem är ofta inte effektvisering, den ligger utanför deras bandbredd. Men deras riktiga problem (t.ex. hälsoproblem i byggnader, produktivitet i processer, sjukfrånvaro på arbetsplatser) kanske kan botas med effektiviseringsåtgärder
* Vidga perspektivet. De komplexa valen som hänger samman med effektivisering behöver illustreras bättre och sammanhangen klargöras. Exempel att göra paket av motor och varvtalsreglering till motorn. Jämför också Kostcirkeln eller e-handelns sätt att knuffa för andra produkter än den man köpt med frasen ”andra kunder har också köpt xxxx”
* Gör erbjudandena mera spännande. Många attraheras av att få tillgång till förnybar energi i lokal skala. Paketera solceller och andelar i vindkraft med effektiviseringsåtgärder så att den ekonomiska insatsen blir mindre, säkrare och tryggare. Här skulle ett engagemang från energidistributörerna kunna vara på sin plats med så kallade Vita certifikat (om de inte vore så dogmatiskt ointresserade!  wink )
* Förutse och förbered kommande åtgärder. Modellen finns i många sammanhang “Köp 2 betala för 1”. Om man kan anta att ytterligare åtgärder behövs inom inte alltför avlägsen framtid kan det vara klokt att tidigarelägga dem
* Dra nytta av grannarna. Industrinätverk är ett sätt att kunna nyttja erfarenheter som gjorts av andra i närheten och därmed få större trygghet.

Så sluta tänka i termer av ekonomiska lockbeten och mera i termer av trygghet!

Läs mer

Månadsindelade arkiv