Skaffa försäkring mot svarta svanar

Är det möjligt at skapa ett samhälle och en ekonomi som baseras på vad naturen tillåter och som inte panikrusar in i finanskriser och företagskrascher? Är det ett samhälle utan “svarta svanar”?

Nassim Nicholas Taleb skrev för några år sedan en bok om extrema risker i finansvärlden och som hette, Den svarta svanen - följderna av det mycket osannolika (The Black Swan: The Impact of the Highly Improbable). Nu återkommer han i en artikel i Financial Times med tio tänkvärda regler för hur man skall reducera risken för att drabbas av det mycket osannolika, d.v.s. den svarta svanen.

Han menar bl.a. att de ekonomiska riskerna i samhället skall tas av entreprenörer och företag och inte av banker (med andras pengar).

Formuleringarna är drastiska men det behövs nog. Vad sägs t.ex. om:
* Den som kraschat en skolbuss när han kört med förbundna ögon skall inte få en ny buss (sagt om det ekonomiska etablissemanget)
* Låt inte barn leka med dynamit även om det finns varningstext på patronerna (sagt om komplexa finansiella “produkter”)
* Ge inte bonusar till den som är ansvarig för en kärnkraftanläggning (sagt om risktagande och belöningar i allmänhet. I ett system med bonus skall också finnas böter. Den symmetrin saknas.)

Vår obändiga lust att förenkla

Är det vår naturliga vilja att göra det lätt för oss som gör att vi har så svårt att hantera energieffektivisering (och andra) miljöförbättringar? För nog är det lite konstigt att saker som är uppenbart kloka att göra inte blir av! Några saker som ständigt leder oss på villovägar:

1. Vår föreställning om vad som driver ekonomin. Visst vore det bra om allt som är lönsamt genomförs med automatik eftersom vi alla agerar ekonomiskt rationellt! Det är ju den gängse uppfattningen bland många som styr i vårt samhälle. Nu börjar man vakna till lite grann genom insikten om beteendeekonomin och inse att vi alla är mänskliga och kanske också lite lata. Det gör hela problemet lite svårare men inte ohanterligt vilket visas bl.a. i en uppsats från Lunds Universitet.

Det skulle också vara spännande att se lösningar på hur PLUS-värdena (Multiple Benefits) kan räknas in i en kalkyl och nyttan fördelas. (Ett förslag kommer att ges i IEA DSM University webinar torsdagen den 23 november)

2. Vår förhoppning om en frälsande teknisk lösning. Energisystem skall vara smarta (så slipper vi själv vara det). Köp och ladda ned en app som sköter systemet. Vår fixering vid NY brilliant teknik gör att vi undviker att ompröva vad vi själva gör. Vår fixering vid snygga prylar och yta har givit oss reglage för allt från kranar, termostater och reglage för elektroniken i hemmet som gör dem svåra att hantera.

3. Vår fixering vi att energitillförseln löser problemen.. Det börjar nästa bli tröttsamt att se all förtjusning över att förnybar energi blir billigare och billigare och billigare…Eftersom det också inrymmer en förhoppning om att vi kan använda hur mycket energi som helst (det skadar ju inte miljön…eller hur?). En gång sade man om kärnkraften att den skulle bli “too cheap to meter” och ett av våra riksdagspartier hoppades att ett pärlband av känkraftverk längs Norrlandskusten skulle rädda älvarna.

Det skulle kännas bättre om man fick se förslag till lösningar där till exempel lokalt producerad förnybar energi (kanske från kollektiv) matchades mot energieffektvisering så att systemen kompletterar varandra och ger större trygghet/flexibilitet i försörjningen.

4. Vår blindhet för att de som gör jobbet finns runt hörnet. De företag som kan de vardagliga tekniska lösningarna finns i kvarteret bredvid. Det är inte i första hand de stora drakarna eller en förnyelse av de gamla energiföretagen som är viktigast. De är också välkomna och flera av dem är riktigt intresserade och nyttiga men ändå är den stora kapaciteten att finna hos våra närmaste hantverkare och installatörer. Men de behöver erkännas och aktiveras.

Det är egentligen inte så svårt men vi måste lyfta blicken en aning!

Läs mer

Månadsindelade arkiv