Slaget om brödrosten

Några av EUs mest framgångsrika program nämligen de om Eco-design och Labelling är hotade. The Economist publicerar en artikel där hotet kan härledas till en skröna från EU-motståndarna i Storbritannien. De påstod (felaktigt) att EUs regler för brödrostar gjorde frukostmackan sladdrig och smaklös!

Ämnet kommer upp på ett möte den 25 oktober i EU där några av ledarna skall diskutera vad som skall ske härnäst och tyvärr har de tagit intryck av de Brittiska fantasierna och vill hålla igen på det framgångsrika arbetet. Lyckligtvis möter de motstånd. Ibrahim Baylan intervenerar i ett brev där han skriver:

We need to focus on examples of good legislation, such as the eco­ design and energy labelling, which directly benefit our citizens and contributes to our common policy objectives.

Så slaget om att kunna utveckla vettig energipolitik är inte förlorat. Vad som kan hända med brödrosten i framtiden återstår att se. Även om de Brittiska initiativtagarna till brödrostmyten vunnit slaget om Brexit så är de välkomna att köpa energieffektiva don från Europa i framtiden! Det är nämligen en bra affär. The Economist skriver:

Ecodesign standards are good value, too. According to the International Energy Agency, they generate at least $3 of savings for every dollar spent, hence reducing costs as well as consumption. That makes them the most cost-effective way of reducing energy use.

Men The Economist ser också en ny affärsmöjlighet öppna sig i Storbritanniens utträde. Europas företag kan ju alltid säljs skräpprodukterna till Engelsmännen!

Should Britain ditch Ecodesign, EU manufacturers would not be entirely disappointed. They would at least have a nearby market where they could flog the below-standard, out-of-date appliances they could no longer sell on the continent.

smile

IEAs Sustainable Development Scenario. Ett genombrott

IEA presenterar ett nytt grepp i årets World Energy Outlook, WEO, med sitt Sustainable Development Scenario, SDS (se också bild 1 nedan), som de motiverar så här:

(The) approach of treating individual policy goals in isolation has limitations. The 17 SDGs of the 2030 Agenda for Sustainable Development formally came into force in 2016. The SDGs, for the first time, integrated multiple policy objectives, recognising, for example, that ending poverty must go hand-in-hand with strategies that build economic growth and address a range of social needs, while also tackling climate change and strengthening environmental protection. Just a few months later, in November 2016, the Paris Agreement entered into force, and around 170 countries have now ratified it. It builds on the NDCs offered by those countries, primarily to address climate change, though many countries put their contribution in the context of other policy goals, including ending poverty or reducing air pollution.

There is a clear need to shift towards integrated policy-making.

Detta scenario ersätter det gamla “450 ppm"scenariot eller “2DS"senariot som de använde för att visa hur långt man borde gå för att klara klimatmålet enbart. Däremot kontratserar de det nya emot det traditionella “New Policies” scenariot som visar vart vi är på väg enbart med de beslut som fattats i världens olika hörn. Och som synes i bild 2 är det fortfarande energieffektvisering som är det stora numret för att klara världens behov av förbättring.

Och att klara uppgiften fordrar en ökad investeringstakt på alla fronter, se bild 3, (utom fossilsidan där man sparar ordentligt, se bild 4.

Läs mer

Månadsindelade arkiv