Smart om smarta nät

“Tre toppar” skriver i Ny Teknik om vårt behov av bättre kunskap för att bygga smarta nät. De tre är cheferna för Elsäkerhetsverket, Svenska Kraftnät och Svensk Energi. Det är bra - mycket bra - att denna möjlighet nu uppmärksammas och exponeras som framtidsbild istället för den märkliga advokatyr som säger att Sverige skulle bli storexportör av överetablerad kärnkraft.

Nu är det inte enbart kunskap som behövs utan också institutionella förutsättningar så att småskalig kraft kan etableras och handlas, och så att laststyrning (Demand Response) kan bli ett aktivt marknadsinstrument. Men det är ju just dessa herrar som har avgörande inflytande även för detta. Vilket de säkert inser och arbetar för.

Då kan vi få ett totalintegrerat system med fulltändig styrning i alla led, se bild. I ett sådant behöver vi inte överdimensionera försörjningen!

image

Från plockepinn till helhet och långsiktighet

Det har på sista tiden kommit ett antal förslag som syftar till att göra renoveringsmarknaden (och effektviseringen) mera ändamålsenlig. Det senaste är en utredning som föreslår att införa ett system med “effektiviseringsinteckningar” (energy efficiency mortgages) som baseras på att man har en säkerställd plan för effektiviseringen som utgångspunkt, till exempel med energideklarationer.

Här finns en viss likhet med ett tidigare omnämnt förslag att låta allt stöd till renovering gå till “konsortier” av företag som garanterade renovering till lågenergistandard och som avsåg fastigheten istället för ägaren som objekt.

Men också en likhet med det projekt som avser att göra energideklarationerna till färdplaner (roadmaps) för renoveringar så att renoveringstakt och -djup kan förbättras.

I de nämnda exemplen finns också mer eller mindre tydligt omnämnt “Multiple Benefits” som en del av bedömningsgrunden för renoveringsprojektens kvalitet. Håller vi på att få klart för oss att effektivisering går att få ordning på även om det är (lite) komplicerat?  cheese

Läs mer

Månadsindelade arkiv