Sommarbilder 3 (Elnätet, kunden och medborgaren)

På försommaren har media rapporterat om hur elnätsmonopolen fungerar och att prissättningen på de tjänster som levereras lindrigt sagt är “varierande” över landet och mellan företagen. Det är kanske inte så konstigt eftersom den övergripande idén är att den el vi får via näten är en vara (som andra) och att vi är kunder som kan välja att konsumera el, skor, dataspel, teaterföreställningar eller ägg, allt efter våra preferenser och den budget vi har att tillgå. Som människor är vi konsumenter varken mer eller mindre!

Eller är vi inte? Spelar energin också en annan roll för oss? Är den ett medel för samhällsfunktioner på ett nytt och på flera sätt i den moderna världen? Spelar den kanske en roll för oss som medborgare?

Det är frågor som diskuteras i en skrift från The Edison Foundation i USA och där de bland annat illustrerar med bilderna nedan.

Det kanske till och med är dags att fundera över vad det är som regleras av myndigheterna? Det kanske är ännu värre än vi anat? Man pratar mycket om priset men hur är det med funktionen? I DN refererar man en ny bok av David Graeber och säger:

....ju mer marknad, desto mer byråkrati. I sin nya bok “The Utopia of Rules” hävdar Graeber att dagens moderna marknadssamhälle är det mest byråkrattyngda som någonsin har existerat.

Den gamla “koncessionsbyrån” vid dåvarande Statens Energiverk hade 5 tjänster och dagens Energimarknadsinspektion över 100! Då övervakades priser och villkor lokalt eftersom de flesta energiföretagen var kommunägda. Smart!?!

 

 

——
Sommarbilderna kommer att vara ett litet avbrott för att göra regnstrilandet mera uthärdligt och samtidigt lite nyttigt.  cool smile

image
———
image
———
image

Indien är inte ett U-land utan en föregångare

Saurabh Kumar som är chef för världens största energitjänsteföretag EESL berättar i en artikel om deras aktiviteter och att de håller på att expandera till bland annat Storbritannien. Läs (och lär)!

Deras hitintills största framgång är expansionen på LED-marknaden vilket resulterat i lägre priser (med 90%!) och bättre prestanda ifråga om både tekniskt utbyte och kvalitet. De är på väg med elfordon, solceller, byggnadsrenovering och affärsmodeller (Pay-as-you save). Reflexmässigt säger många att “ja-ja” det är Indien där har de andra (lägre) krav. Läs igen och se att skillnaderna finns inte ens i det avseendet!

Det svåraste är att förstå det Indiska systemet att räkna. Vad betyder t.ex.:

A World Bank study has assessed the untapped potential of energy efficiency market at Rs.1.5 lakh crore.

1 Lakh= 100 000 och 1 Crore=10 millioner men vad blir Rs.1.5 lakh crore i kronor?? smirk

Läs mer

Månadsindelade arkiv