Bidrag eller lärinvesteringar

Är alla bidrag lika (som bofinken i den gamla historen)? Kan 70% stöd till solceller försvaras som lärinvestering?

I debatter om vilka åtgärder som skall sättas in för att skapa förändringar blir ordet “bidrag” ofta ett tillhygge som skall visa att stöd för en viss åtgärd är omotiverat. Ibland används ordet “kostnadseffektivt” med samma avsikt och kraft. Vem vill göra något som inte kan försvaras i termer av lönsamhet? Tyvärr stannar debatten ofta med dessa argument.

Den skulle emellertid blivit mera upplysande om man sett att vissa bidrag inte är bidrag utan investeringar i lärande. Det kan vara så när den produkt som får stöd utvecklas och senare blir konkurrenskraftig på sina egna meriter. Och det blir den när den åkt ner på lärkurvan tillräckligt för att utmana den existerande och förhärskande tekniken. I boken ?Creating Markets for Energy Technologies? finns mycket mera om hur detta går till.

För att dessa lärinvesteringar inte skall bli för kostsamma för samhället är det en viktig uppgift att identifiera nischmarknader där det finns en betalningsvilja som är högre än genomsnittet. I sådana fall begränsas samhällets kostnader samtidigt som man får en igång de privata initiativen.

Bidrag till solceller kan vara mycket motiverade och har gjorts till lärinvesteringar i många länder, men inte på den nivå där de Svenska bidragen lagts. Ett stöd med 70% är mycket svårt att motivera och skulle med stor sannolikhet kunnat ges en mycket mera kostnadseffektiv (!) utformning.

Klandra inte spegeln om Du inte gillar bilden

Då och då kommer det kraftig kritik mot de energiscenarier som till exempel IEA publicerar i sina årliga skrifter. Som senast den här från en organisation som heter Institute for Energy Economics and Financial Analysis (IEEFA) och har skrivit en rapport med det klatschiga namnet “Off Track”.

The International Energy Agency has wrongly guided governments into decisions about oil, gas and coal use that are inconsistent with the long-term climate objectives of the Paris Agreement

Men är det sant? Är det IEA som vilseleder? Så här förklarar IEA hur scenarierna konstrueras (jämför med bild nedan)

- New Policies Scenario of the World Energy Outlook broadly serves as the IEA baseline scenario. It takes account of broad policy commitments and plans that have been announced by countries, including national pledges to reduce greenhouse-gas emissions and plans to phase out fossil-energy subsidies, even if the measures to implement these commitments have yet to be identified or announced.

- Current Policies Scenario assumes no changes in policies from the mid-point of the year of publication (previously called the Reference Scenario).

- 450 Scenario sets out an energy pathway consistent with the goal of limiting the global increase in temperature to 2°C by limiting concentration of greenhouse gases in the atmosphere to around 450 parts per million of CO2.

Två av de scenarier som presenteras är alltså reflexioner av vad som händer i världen och det som är på väg att hända till följd av de beslut som fattats i olika beslutsorgan (länder, samarbetsorganisationer mm). Det är bilder INTE rekommendationer!

Om vi inte gillar det vi ser måste vi kanske rätta till de egna anletsdragen. Men klandra inte spegeln!

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv