Svårt att klia sig själv på ryggen?

Det ser inte bra ut inför de kommande klimatförhandlingarna i Paris. De preliminära analyserna av ländernas åtaganden (INDC) tyder på att uppvärmningen går mot 3,5 grader istället för de 2 grader som är målet.

Förvånande? Ja lite! För låt oss påminna om att enbart genom lönsamma energieffektviseringar skulle man nästan klara tvågradersmålet (se bild nedan). Och med lönsamma menas det som vi som enskilda personer eller företag anser lönsamt. Alltså genom att klia sig själv på ryggen!

Vem har räknat ut det? Greenpeace, Världsnaturfonden, Naturskyddsföreningen, Jordens vänner? Nej det är IEA/OECD i sin World Energy Outlook 2012. Ett regeringsorgan!

Så om vi kan gå nästa hela vägen mot två grader bara genom att göra det som vi hela tiden säger att vi borde göra - vara goda mot oss själva och vår egen plånbok. Då borde målet vara inom räckhåll.

image

Från plockepinn till helhet och långsiktighet

Det har på sista tiden kommit ett antal förslag som syftar till att göra renoveringsmarknaden (och effektviseringen) mera ändamålsenlig. Det senaste är en utredning som föreslår att införa ett system med “effektiviseringsinteckningar” (energy efficiency mortgages) som baseras på att man har en säkerställd plan för effektiviseringen som utgångspunkt, till exempel med energideklarationer.

Här finns en viss likhet med ett tidigare omnämnt förslag att låta allt stöd till renovering gå till “konsortier” av företag som garanterade renovering till lågenergistandard och som avsåg fastigheten istället för ägaren som objekt.

Men också en likhet med det projekt som avser att göra energideklarationerna till färdplaner (roadmaps) för renoveringar så att renoveringstakt och -djup kan förbättras.

I de nämnda exemplen finns också mer eller mindre tydligt omnämnt “Multiple Benefits” som en del av bedömningsgrunden för renoveringsprojektens kvalitet. Håller vi på att få klart för oss att effektivisering går att få ordning på även om det är (lite) komplicerat?  cheese

Läs mer

Månadsindelade arkiv