EU har kartlagt och rangordnat medlemsländernas industri i några olika avseenden, t.ex. produktivitet, arbetskraftens kunskapsnivå, innovationskraft och energiintensitet. Det senare mätt som energianvändning per värdeökning (value added) i verksamheten. Ett mått som är väsentligt bättre än intensitet som mäts i relation till BNP (bruttovärde). Sverige står sig rätt bra, se figur 1 nedan.
Men grunden är inte stabil:
Moreover, the limited commercialisation of research results remains a weakness of the Swedish research and innovation system.
Här skulle lite mera “aggressiv” teknikupphandling vara intressant!
När det gäller energiintensiteten, mätt som nämnts ovan, så ligger vår industri bra till men förbättringen har bromsat upp senaste 5-årsperioden, se figur 2. Ett tydligt tecken på att t.ex. PFE behöver återupplivas och breddas, inte läggas ned”
Som vid alla nyckeltalsbedömningar (benchmarking) är det viktigt inte bara att konstatera att man ligger bra till utan fråga sig hur det ser ut i ett större och längre perspektiv. Senaste tiden har flera av våra bästa svenska fotbollslag mött motståndare ute i Europa. Och vi har tvingats notera att i detta större sammanhang står vi oss slätt. Så när det gäller industrin, var står vi i förhållande till t.ex Korea och hur klarar vi oss om några år?
PS Kort efter att detta skrevs meddelade energiminstern att man skall försöka finna en ny modell för PFE. Svensk storindustri har engagerat sig djupt i detta och vidimerar därmed den starka styrkraft som skattereduktionen har. Samtidigt urholkar det påståendet att samma industri i varje livets skeende är 100% rationell, för då skulle de inte behövt PFE för att komma igång.
Figur 1
——————————————
Figur 2.
Skrivet av Hans Nilsson, 2012-10-12.
(0) Kommentarer • Permalink