Ta rätt fil i god tid till 2050

Hollands naturvårdsverk har med stöd av Stockholm Resilience Center låtit göra en studie över vårt behov av strategiska vägval så att vi kommer rätt till 2050. Studien har gjorts med ett globalt perspektiv och noterar att EU kan ha en betydande roll som vägröjare för att erhålla en radikal minskning av utsläppen. Man har bl.a. visat ett antal milstolpar på vägen mot en 80% minskning till 2050 (se figur nedan).

En slutsats är att:”“While the current Emission Trading Scheme provides incentives for gradual emission reductions, the EU needs to develop powerful additional incentives and new institutional arrangements to bring about more radical changes in the energy system.””. Det är alltså dags att på allvar fundera över hur styrmedlen skall kunna se ut och att tänka i nya banor, eller om man så vill “out of the box”. Skissen till EUs nya handlingsplan för effektivisering är ju inne på samma linje.

Vårt eget naturvårdsverk lät för några år sedan göra en nationell studie om ?Strategiska val i energisektorn. Vägval för att nå miljökvalitetsmålen.? SNV Rapport 5543. Februari 2006. (http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5543-7.pdf ). I den finns förtecknat och beskrivet 20 strategiska val för Sverige och som i allt väsentligt fortfarande är giltiga.

——————————————-
Detta är inlägg nr 1000 på denna sida som idag har haft drygt 2 millioner besök sedan sin begynnelse.

image

Från plockepinn till helhet och långsiktighet

Det har på sista tiden kommit ett antal förslag som syftar till att göra renoveringsmarknaden (och effektviseringen) mera ändamålsenlig. Det senaste är en utredning som föreslår att införa ett system med “effektiviseringsinteckningar” (energy efficiency mortgages) som baseras på att man har en säkerställd plan för effektiviseringen som utgångspunkt, till exempel med energideklarationer.

Här finns en viss likhet med ett tidigare omnämnt förslag att låta allt stöd till renovering gå till “konsortier” av företag som garanterade renovering till lågenergistandard och som avsåg fastigheten istället för ägaren som objekt.

Men också en likhet med det projekt som avser att göra energideklarationerna till färdplaner (roadmaps) för renoveringar så att renoveringstakt och -djup kan förbättras.

I de nämnda exemplen finns också mer eller mindre tydligt omnämnt “Multiple Benefits” som en del av bedömningsgrunden för renoveringsprojektens kvalitet. Håller vi på att få klart för oss att effektivisering går att få ordning på även om det är (lite) komplicerat?  cheese

Läs mer

Månadsindelade arkiv