Tar vi chansen när det önskvärda blir möjligt?

Tekniken sätter gränserna för vad som är möjligt. Vi kan sedan välja vad som är önskvärt inom dess gränser och (naturligtvis) försöka vidga gränserna genom teknikutveckling. Vi upplever det dramatiskt när det gäller kommunikation. Till och med e-mail upplevs av dagens ungdomar som gammaldags. De “facebookar” istället. Inte ens vi äldre kan riktigt minnas hur det var med enbart fasta telefoner och handskrivna telefonlistor. Systemgränserna vidgas snabbt - för att tala teknikerspråk.

Vi upplever det också inom energitekniken, bara med lite fördröjning. Kommunikationstekniken ger oss smarta nät, datorisering och miniatyrisering ger oss smarta apparater, motorutveckling och batteriteknik ger oss möjlighet till hybrid- och laddningsbara fordon, småskalig energiomvandling med solceller, vindenergi och kraftvärme blir tillgänglig och överkomlig ekonomiskt. Allt detta kan skapa samma revolution inom energiförsörjningen som inom personlig kommunikation.

Men då måste vi tänka om och en del av våra invanda tankemönster utmanas. Som detta med “baslast” och “Intermittent kraft”. Greenpeace har gjort det i en studie som heter “Battle of the grids”, se bild nedan. Det som förefaller omöjligt genom att baskraften är begränsat regleringsbar kan göras möjligt genom bl.a. nätutbyggnad. Så här skriver de:

Some important facts include:
? electricity demand fluctuates in a predictable way.
? smart management can work with big electricity users, so their peak demand moves to a different part of the day, evening out the load on the overall system.
? electricity from renewable sources can be stored and ?dispatched? to where it is needed in a number of ways, using advanced grid technologies.

Det är vanligt att hävda att tekniken tas i anspråk när de ekonomiska förutsättningarna är de rätta. Det är varken så olyckligt eller lyckligt. Tekniken tas i anspråk (och kan göras ekonomiskt försvarbar) om vi vill det. Systemgränserna vidgas men inom deras ram finns många möjligheter. Några är bättre och några sämre.

 

 

image

Är Trigeneration på gång igen?

De nordiska länderna har varit föregångare när det gäller att utnyttja bränslen klokt i energiomvandlingen och kraftvärmen (cogeneration) är en framgångssaga. För något decennium sedan började man prata om ytterligare en variant nämligen trigeneration. Man skulle kunna få både el, värme och kyla ur en anläggning (se bild nedan).

Det har emellertid inte blivit någon stor hit (ännu) men det kanske ändras nu när EESL i Indien träder in på scenen. Och det kanske är naturligare att ett land med så påtagliga behov av kyla i en allt värmare värld är de som knuffar på. De ser en marknad som är långt ifrån försumbar:

a new $20 billion market that will include gas engines to produce cooling, heat and electricity to halve power costs for establishments like hotels, hospital and malls

Personligen känns det kul med tanke på att jag försökte knuffa för det här för många år sedan (http://fourfact.se/images/uploads/Energieffektivisering_pa_riktigt.pdf) och tänkte då på att vi i Sverige har avsevärt kunnande på områdena el, värme och kylteknik. Kanske är det dags nu?

Möjligen kan intresset dessutom påverkas av att det är företag som tillhandahåller effektiviseringsteknik som går bäst på börsen nuförtiden:

Efficiency drive
The outperformance is driven by companies involved in the provision of products, materials and services related to energy efficiency.

Läs mer

Månadsindelade arkiv