Teknologiskt utanförskap

Är de inte det vi drabbas av med en del av den teknik som smugit sig in i vår vardag och utger sig för att hjälpa oss med enklare sysslor? I synnerhet där konstruktören antar att vi inte klarar av att göra rätt. Som att spola på offentliga toaletter eller tvätta händerna efteråt? De tror att vi skall glömma att spola eller slösa med vattnet i onödan.

I en artikel i The Atlantic tar författaren detta som utgÃ¥ngspunkt och funderar över om tekniken har sina egna syften och skriver pÃ¥ temat “Why Nothing Works Anymore”. Han till och med använder uttrycket teknologiskt prekariat för att beskriva vÃ¥rt utanförskap. Han pÃ¥pekar stillsamt att i mÃ¥nga fall leder de vattenbesparande anordningar till ökat slöseri med vatten eftersom tekniken och vi brukare inte förstÃ¥r varandra.

The contemporary public restroom offers an example. Infrared-sensor flush toilets, fixtures, and towel-dispensers are sometimes endorsed on ecological grounds—they are said to save resources by regulating them. But thanks to their overzealous sensors, these toilets increase water or paper consumption substantially. Toilets flush three times instead of one. Faucets open at full-blast.

Själv har jag lagt ansenligt med tid (och viss tankemöda) på att försöka förstå vad olika symboler på duscharmaturer på hotell betyder. Och varför de är graverade i grå text på silverbotten. Visst är det snyggt och diskret men inte lätt att tyda för en gravt närsynt person med tvål i ögonen.

Här finns en uppgift för industridesigners som för ett ögonblick lägger sina estetiska ambitioner Ã¥t sidan och börjar fundera pÃ¥ hur människor fungerar. Eller behövs det en teknikupphandling? Energimyndigheten!?  angry

Klandra inte spegeln om Du inte gillar bilden

DÃ¥ och dÃ¥ kommer det kraftig kritik mot de energiscenarier som till exempel IEA publicerar i sina Ã¥rliga skrifter. Som senast den här frÃ¥n en organisation som heter Institute for Energy Economics and Financial Analysis (IEEFA) och har skrivit en rapport med det klatschiga namnet “Off Track”.

The International Energy Agency has wrongly guided governments into decisions about oil, gas and coal use that are inconsistent with the long-term climate objectives of the Paris Agreement

Men är det sant? Är det IEA som vilseleder? Så här förklarar IEA hur scenarierna konstrueras (jämför med bild nedan)

- New Policies Scenario of the World Energy Outlook broadly serves as the IEA baseline scenario. It takes account of broad policy commitments and plans that have been announced by countries, including national pledges to reduce greenhouse-gas emissions and plans to phase out fossil-energy subsidies, even if the measures to implement these commitments have yet to be identified or announced.

- Current Policies Scenario assumes no changes in policies from the mid-point of the year of publication (previously called the Reference Scenario).

- 450 Scenario sets out an energy pathway consistent with the goal of limiting the global increase in temperature to 2°C by limiting concentration of greenhouse gases in the atmosphere to around 450 parts per million of CO2.

Två av de scenarier som presenteras är alltså reflexioner av vad som händer i världen och det som är på väg att hända till följd av de beslut som fattats i olika beslutsorgan (länder, samarbetsorganisationer mm). Det är bilder INTE rekommendationer!

Om vi inte gillar det vi ser måste vi kanske rätta till de egna anletsdragen. Men klandra inte spegeln!

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv