Teknologiskt utanförskap

Är de inte det vi drabbas av med en del av den teknik som smugit sig in i vår vardag och utger sig för att hjälpa oss med enklare sysslor? I synnerhet där konstruktören antar att vi inte klarar av att göra rätt. Som att spola på offentliga toaletter eller tvätta händerna efteråt? De tror att vi skall glömma att spola eller slösa med vattnet i onödan.

I en artikel i The Atlantic tar författaren detta som utgångspunkt och funderar över om tekniken har sina egna syften och skriver på temat “Why Nothing Works Anymore”. Han till och med använder uttrycket teknologiskt prekariat för att beskriva vårt utanförskap. Han påpekar stillsamt att i många fall leder de vattenbesparande anordningar till ökat slöseri med vatten eftersom tekniken och vi brukare inte förstår varandra.

The contemporary public restroom offers an example. Infrared-sensor flush toilets, fixtures, and towel-dispensers are sometimes endorsed on ecological grounds—they are said to save resources by regulating them. But thanks to their overzealous sensors, these toilets increase water or paper consumption substantially. Toilets flush three times instead of one. Faucets open at full-blast.

Själv har jag lagt ansenligt med tid (och viss tankemöda) på att försöka förstå vad olika symboler på duscharmaturer på hotell betyder. Och varför de är graverade i grå text på silverbotten. Visst är det snyggt och diskret men inte lätt att tyda för en gravt närsynt person med tvål i ögonen.

Här finns en uppgift för industridesigners som för ett ögonblick lägger sina estetiska ambitioner åt sidan och börjar fundera på hur människor fungerar. Eller behövs det en teknikupphandling? Energimyndigheten!?  angry

Är Trigeneration på gång igen?

De nordiska länderna har varit föregångare när det gäller att utnyttja bränslen klokt i energiomvandlingen och kraftvärmen (cogeneration) är en framgångssaga. För något decennium sedan började man prata om ytterligare en variant nämligen trigeneration. Man skulle kunna få både el, värme och kyla ur en anläggning (se bild nedan).

Det har emellertid inte blivit någon stor hit (ännu) men det kanske ändras nu när EESL i Indien träder in på scenen. Och det kanske är naturligare att ett land med så påtagliga behov av kyla i en allt värmare värld är de som knuffar på. De ser en marknad som är långt ifrån försumbar:

a new $20 billion market that will include gas engines to produce cooling, heat and electricity to halve power costs for establishments like hotels, hospital and malls

Personligen känns det kul med tanke på att jag försökte knuffa för det här för många år sedan (http://fourfact.se/images/uploads/Energieffektivisering_pa_riktigt.pdf) och tänkte då på att vi i Sverige har avsevärt kunnande på områdena el, värme och kylteknik. Kanske är det dags nu?

Möjligen kan intresset dessutom påverkas av att det är företag som tillhandahåller effektiviseringsteknik som går bäst på börsen nuförtiden:

Efficiency drive
The outperformance is driven by companies involved in the provision of products, materials and services related to energy efficiency.

Läs mer

Månadsindelade arkiv