Kan Sverige leda den fjärde industriella revolutionen?

I en intressant rapport från Open Exp nyligen skisserade man en fjärde industriell revolution i Europa där framförallt byggnadsbeståndet men också industrin skulle kunna effektiviseras rejält och skapa nya jobb och nya industrier. Sverige befinner sig onekligen i ett läge där man bättre än många andra länder kan greppa tillfället eftersom man håller på att ompröva och förtydliga energipolitiken. Men då måste man ta chansen att sätta högre mål och verkligen realisera potentialen till effektivisering. IEA har i sina rapporter de senaste åren visat att om man inte inser möjligheterna kommer mellan 60 och 80 % av den att fortfarande vara orörd de närmaste 20 åren!!

Sverige kan ta täten i jobbet att nå den fulla potentialen, om man vill, genom att fokusera på tre fronter:
1. Ta vara på och elda på marknadens lärande dels genom teknikupphandlingar, dels genom att skapa en bättre återkoppling mellan forskning och praktik (som gamla byggforskningsrådet) och dels genom att uppmuntra till organisatoriska innovationer på marknaden så att energitjänsterna utvecklas.

2. Utveckla kunnandet om hur man tar hänsyn till PLUS-värdena som hänger samman med effektvisering så att kalkyler och bedömningar inte fastnar i ett alltför simplistiskt lönsamhetstänkande.

3. Utvecklar nya styrmedel som bland annat tar hänsyn till beteendeekonomins landvinningar på det sätt som indikeras av Världsbanken och BIT i Storbritannien.

Det vanliga sättet att med neoklassisk ekonomisk teori bedöma potentialerna är att successivt reducera dem från den yttersta tekniska gränsen som minskas till vad som anses ekonomiskt (ingenjörsmässigt) rimligt därefter (samhälls-)ekonomiskt korrekt och ned till vad som marknaden antas acceptera. I en sådan analys bortser man från vad som kan åstadkommas med teknisk utveckling och marknadsspridning, vad som vore acceptabelt om man tar hänsyn till att effektvisering ofta har fler fördelar än att “bara” spara energi och att man kan minska transaktionskostnader och få större marknadsacceptans när man tar hänsyn till mänskligt beteende.

De tre infallsvinklarna visas i en bild nedan där den “gamla vanliga” analysmetodens begränsningar utgör begränsningar. SWECO försökte för något år sedan vidga perspektivet men tog inte steget fullt ut. I bilden nedan görs ett försök att visa hur man kan vidga ramarna med de tre åtgärder som skisserats ovan.

image

IEAs Sustainable Development Scenario. Ett genombrott

IEA presenterar ett nytt grepp i årets World Energy Outlook, WEO, med sitt Sustainable Development Scenario, SDS (se också bild 1 nedan), som de motiverar så här:

(The) approach of treating individual policy goals in isolation has limitations. The 17 SDGs of the 2030 Agenda for Sustainable Development formally came into force in 2016. The SDGs, for the first time, integrated multiple policy objectives, recognising, for example, that ending poverty must go hand-in-hand with strategies that build economic growth and address a range of social needs, while also tackling climate change and strengthening environmental protection. Just a few months later, in November 2016, the Paris Agreement entered into force, and around 170 countries have now ratified it. It builds on the NDCs offered by those countries, primarily to address climate change, though many countries put their contribution in the context of other policy goals, including ending poverty or reducing air pollution.

There is a clear need to shift towards integrated policy-making.

Detta scenario ersätter det gamla “450 ppm"scenariot eller “2DS"senariot som de använde för att visa hur långt man borde gå för att klara klimatmålet enbart. Däremot kontratserar de det nya emot det traditionella “New Policies” scenariot som visar vart vi är på väg enbart med de beslut som fattats i världens olika hörn. Och som synes i bild 2 är det fortfarande energieffektvisering som är det stora numret för att klara världens behov av förbättring.

Och att klara uppgiften fordrar en ökad investeringstakt på alla fronter, se bild 3, (utom fossilsidan där man sparar ordentligt, se bild 4.

Läs mer

Månadsindelade arkiv