Kan Sverige leda den fjärde industriella revolutionen?

I en intressant rapport från Open Exp nyligen skisserade man en fjärde industriell revolution i Europa där framförallt byggnadsbeståndet men också industrin skulle kunna effektiviseras rejält och skapa nya jobb och nya industrier. Sverige befinner sig onekligen i ett läge där man bättre än många andra länder kan greppa tillfället eftersom man håller på att ompröva och förtydliga energipolitiken. Men då måste man ta chansen att sätta högre mål och verkligen realisera potentialen till effektivisering. IEA har i sina rapporter de senaste åren visat att om man inte inser möjligheterna kommer mellan 60 och 80 % av den att fortfarande vara orörd de närmaste 20 åren!!

Sverige kan ta täten i jobbet att nå den fulla potentialen, om man vill, genom att fokusera på tre fronter:
1. Ta vara på och elda på marknadens lärande dels genom teknikupphandlingar, dels genom att skapa en bättre återkoppling mellan forskning och praktik (som gamla byggforskningsrådet) och dels genom att uppmuntra till organisatoriska innovationer på marknaden så att energitjänsterna utvecklas.

2. Utveckla kunnandet om hur man tar hänsyn till PLUS-värdena som hänger samman med effektvisering så att kalkyler och bedömningar inte fastnar i ett alltför simplistiskt lönsamhetstänkande.

3. Utvecklar nya styrmedel som bland annat tar hänsyn till beteendeekonomins landvinningar på det sätt som indikeras av Världsbanken och BIT i Storbritannien.

Det vanliga sättet att med neoklassisk ekonomisk teori bedöma potentialerna är att successivt reducera dem från den yttersta tekniska gränsen som minskas till vad som anses ekonomiskt (ingenjörsmässigt) rimligt därefter (samhälls-)ekonomiskt korrekt och ned till vad som marknaden antas acceptera. I en sådan analys bortser man från vad som kan åstadkommas med teknisk utveckling och marknadsspridning, vad som vore acceptabelt om man tar hänsyn till att effektvisering ofta har fler fördelar än att “bara” spara energi och att man kan minska transaktionskostnader och få större marknadsacceptans när man tar hänsyn till mänskligt beteende.

De tre infallsvinklarna visas i en bild nedan där den “gamla vanliga” analysmetodens begränsningar utgör begränsningar. SWECO försökte för något år sedan vidga perspektivet men tog inte steget fullt ut. I bilden nedan görs ett försök att visa hur man kan vidga ramarna med de tre åtgärder som skisserats ovan.

image

Vi behöver fler som kan tolka och översätta fakta

I en artikel i DN varnar en forskare för att demokratins kris inte tas på allvar av forskarsamhället. Ett av skälen han drar fram är det stora flödet av forskningsrapporter som dränker mottagarna så att de inte hinner läsa och reflektera snarare än att föra forskningen vidare i dialoger och till beslutsfattare.

Kravet på att publicera artiklar har drivits fram så hårt att forskning av stor betydelse formligen dränks i utflödet av publikationer som vanligtvis ingen hinner eller vill läsa.

Är det kanske något liknande som händer i vår profession (energieffektiviseringsförespråkarna)? Vi läser och vi producerar material som visar fakta om tillståndet i världen och vi yvs över att vi kan visa detta för .... ja för vem? Kollegorna - visst. Politiker - absolut. “Marknaden” - troligen. Men har det någon verkan?

Kanske vi skulle behöva fler som tolkade faktamaterialet och förmedlade det på sätt som gjorde att vi når fram till mottagarna eller till nya grupper? Fakta talar inte för sig själv (alltid) och i synnerhet inte till dem som av olika skäl är “resistenta” mot fakta.

Just nu håller jag på att läsa von Weizäckers och Wijkmans bok “Come on”. Den är full av fakta. De flesta känner jag till. I några fall finns goda illustrationer i både text och bild som får mig att säga ett gillande “Hm”. Men plötsligt står det på ett ställe om ekonomisk tillväxt och teknikutveckling, som går hand i hand (det vet vi ju), att det leder till “...increase of elegance and efficiency of resource use…”. Ordet elegans i detta sammanhang kan vara en sådan murbräcka som leder till att läsaren/mottagaren av budskapet vaknar till.

Bortsett från att vi alla måste lära oss att på olika sätt få faktabudskapet att tränga igenom försvarsvallarna så kanske vi dessutom behöver träna nya grupper av förmedlare som kan hjälpa till!

Läs mer

Månadsindelade arkiv