Trappan skall städas uppifrån.

Det kommande energitjänstedirektivet pekar ut offentliga sektorn som draghäst för energiomställningen. Det är en modell som har funnits länge i USA och som också sprids med hjälp av resurser vid LBNL. De har en översikt över hur offentlig sektor fungerar i detta avseende i många länder runt om i världen. Det är många trappstädare i farten. Törs vi hoppas att Sverige sällar sig dit när energieffektiviseringsförslaget läggs den 22 mars??

Det finns också en omfattande och detaljerad genomgång i den s.k. PROST-studien.

Och visst är offentliga sektorn en kraftfull resurs välden över, som synes!

image

Esperanto för innovationer (BAT+)

Alla älskar innovationer men få talar om hur man skall få dem tiil stånd. En viktig förutsättning är att fostra marknaden genom olika slags initiativ (ofta ledda av staten) i det som på engelska kallas för “deployment programmes”. Vi har alla sett sådana programs positiva inverkan på kostnaderna där till exempel solkraft och vindkraft blivit dramatiskt billigare. Programmen kritiseras ofta av en viss typ av ekonomer som hävdar att ingreppen är “marknadsskadliga” och naturligtvis av dem som tjänar pengar på den gamla föråldrade tekniken. Men det är sånt man får stå ut med.

Ett internationellt forskningssamarbete (IDDRI), som visat att man inte bara kan klara utan även överträffa 2-gradersmålet genom att kicka igång mera “deployment” i internationellt samarbete, skriver i sin vägledning (policy brief) inför 2018:

The diffusion of key emerging low-carbon technologies should strongly accelerate. This requires an early scale-up of international collaboration on innovation and targeted policy incentives

IEA DSM University har samlat lite material om detta (med tonvikt på teknikupphandlingar) i “How to make the best technology even better, BAT becomes BAT+”. Där finns också en kortare skrift på samma tema.

Man skulle kunna hoppas att Sverige tog upp denna tråd när man är värd för CEM-mötet senare i år men det är nog att hoppas för mycket. Är det någonstans i världen som de “traditionella ekonomerna” har stort inflytande så är det hos oss.

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv