EU skall ta ställning till hur man skall formulera receptet att hantera klimat och energifrågor efter 2020. Nu har vi målformuleringarna 20-20-20 det vill säga 20% mindre utsläpp av växthusgaser, 20% förnybar energi i försörjningen och 20% effektivare energianvändning. Som bekant går det lite si och så med måluppfyllelsen. Särskilt effektiviseringen ligger risigt till. Men det kan bli värre!
De allra mest trosvissa ekonomerna hävdar nämligen att det behövs bara ett mål och det skall vara utsläppen av växthusgaser. De menar att när man lägger på ytterligare målformuleringar så lägger man krav på genomförandet på ett sätt som fördyrar genomförandet. De skulle kunna ha rätt, men bara om vi levde i en perfekt marknadsekonomi där alla aktörer ständigt agerade rationellt.
Vi andra stackare som saknar deras övertygelse (eller är mera jordnära) förfäktar att dagens struktur med tre mål är ett bra sätt att lägga upp ribborna för våra strävanden och att vi bara måste höja dem med nya siffror. Ecofys har studerat detta och illustrerar bra att de olika målformuleringarna (se bild nedan) innebär att man tar sig an olika delar av den erforderliga förändringen.
1. Realisera effektiviseringarna som ju egentligen är lönsamma
2. Internalisera kostnaderna för utsläppen så långt det går
3. Sätta fart på innovationer för “lågkolsteknik”
Elegant!
Skrivet av Hans Nilsson, 2013-12-02.
(0) Kommentarer • Permalink