Det är lika bra att erkänna att vi har ett STORT problem med effektvisering. Det är detsamma som när det gäller uttrycket tulipanaros. Det är lättare att säga än att göra. I EU har man i arbetet med Energiunionen ställt en tulipanaros i utsikt men det verkar som om de kört fast. De förefaller dock medvetna om problemet eftersom de själva sagt att det fordras ett genomgripande nytänkande (fundamentally rethinking) på området.
Vi skall inte låtsas att det är lätt men inget av det som EU-kommissionen hitintills visat upp är i närheten av en lösning. Det fordras att man som nämnts tar ett större grepp och ser till hela energisystemet och hur dess delar fungerar utan att hoppas på att någon enskild insats (styrmedel), t.ex. priserna, på något mirakulöst sätt skall lösa problemet. Det behövs en hel verktygslåda och en vettig plan att arbeta efter.
Myndigheter (och departement) måste börja agera utifrån en mera realistisk uppfattning om hur marknadens aktörer fungerar. ”Beteendeekonomin” bör vara utgångspunkt för att aktivt söka finna former för hur incitament (nudges) utformas så att effektivisering blir den första och prioriterade åtgärden. Erfarenheterna från Brittiska BIT bör stå som modell för att utforma ändamålsenliga styrmedel.
Alternativet är att vi bygger ut energitillförsel som fordrar stora resurser men som fortsätter att försörja en överstor energianvändning där en alltför stor del inte ger tillräcklig nytta.
Myndigheterna bör samordnas bättre i sin utövning genom att man tillsätter en nationell samordnare för effektvisering. Denne skall årligen rapportera till regeringen hur det samverkande arbetet med energiomställningen fortskrider.
När det sedan gäller de enskilda delarna så finns det faktiskt hos Britternas BIT en bra plan att arbeta med så att styrmedel kan vinna anklang hos mottagarna genom att mera rikta sig till deras intellekt än att ta omvägen över plånboken (se tabell nedan).
Skrivet av Hans Nilsson, 2015-12-17.
(0) Kommentarer • Permalink