Uthållighet fordrar engagemang

CERES som är en tung amerikansk organisation, som arbetar för uthållighet i industrin och som ligger bakom kampanjen om “clean trillion dollar” for förnybar energi och energieffektvisering, har gjort en detaljerad “roadmap” för företagen (se skiss nedan).

De följer nu upp hur arbetet framskrider i en rapport som visar att det i huvudsak går framåt.

In some cases, companies have substantially accelerated and broadened their sustainability efforts. These companies are providing real leadership and demonstrating that sustainability isn’t a luxury, but rather an essential strategy for building long-term shareholder value.

Det skulle vara kul att få se något sådant refererat på ett systematiskt och konsekvent sätt också i svensk press som “tjatar” vinster och bedömningar från “analytiker” i det oändliga men som undviker att tala om på hur stabil grund dessa företag står. Kanske skulle dessa analytikers intresse öka om de tog del av rönen från CERES?

A growing number of companies are incorporating sustainability performance into executive compensation packages.

För bonusar brukar dra till sig intresse och i bästa fall även engagemang!  LOL
———————————-

PS Både engagemang och lönsamhetskalkyler tycks vara något som är beroende av utsikterna till bonus? Regeringen har tidigare avfärdat höghastighetståg som varande “robust olönsamt”. DN noterar i sin ledare 3 juli: “Varför har höghastighetsbanor, som ledande regeringsföreträdare tidigare så bestämt avfärdat som samhällsekonomiskt olönsamma, plötsligt blivit en bärande del av en satsning som påstås lyfta Sverige?”

Kanske regeringen också kan fundera över kalkylerna de gjort avseende energieffektvisering och hur man i EU bäst skall tillgodose denna? Bonusen som vinkar (fortsatt regeringsinnehav) kan vara en drivkraft till insikt? För oss andra är bonusen att effektvisering lyfter Sverige!

image

Trygghet eller mutor

En av beteendeekonomins intressantare upptäckter är den om vår bristande “bandbredd” för att kunna hantera den information som det krävs att vi klarar för att vara ekonomiskt rationella. Sendil Mullanaithan och Eldar Shafir visar hur i sin bok Scarcity. Botemedlet är ofta att skapa större trygghet för den som skall fatta sina beslut men upplever att de inte klarar av informationen, eller har tid tillräckligt eller att ett felslut kan leda till förluster. Hur kan vi transformera sådana insikter till åtgärder och policy för att effektvisera mera?

Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är slutanvändaren kunden som måste beröras av åtgärder för påverkan utan även (och kanske än mer) leverantörerna av produkter och installationer eftersom det är de som skall göra jobbet och de som skall stå för tryggheten. Ett sådant synsätt står i kontrast till den traditionella ekonomistiska synen att man bara behöver sockra erbjudandet med olika penningerbjudanden. Som om det behövdes “mutor” - effektvisering är lönsamt i sig själv!

Några alternativ kan vara:
* Auktorisation av utförarna. Något som EEF håller på att utveckla.
* Kunskapsbaserade paketlösningar. Baserade på energideklarationer och kartläggningar. Ett pågående EU-projekt vill skapa färdplaner (Roadmaps) av deklarationerna för att sätta både användare och leverantörer på spåret.
* Helhets- och funktionsinriktning. Utgående från det som kallas UBR (Unique Buying Reason). Användarnas överskuggande problem är ofta inte effektvisering, den ligger utanför deras bandbredd. Men deras riktiga problem (t.ex. hälsoproblem i byggnader, produktivitet i processer, sjukfrånvaro på arbetsplatser) kanske kan botas med effektiviseringsåtgärder
* Vidga perspektivet. De komplexa valen som hänger samman med effektivisering behöver illustreras bättre och sammanhangen klargöras. Exempel att göra paket av motor och varvtalsreglering till motorn. Jämför också Kostcirkeln eller e-handelns sätt att knuffa för andra produkter än den man köpt med frasen ”andra kunder har också köpt xxxx”
* Gör erbjudandena mera spännande. Många attraheras av att få tillgång till förnybar energi i lokal skala. Paketera solceller och andelar i vindkraft med effektiviseringsåtgärder så att den ekonomiska insatsen blir mindre, säkrare och tryggare. Här skulle ett engagemang från energidistributörerna kunna vara på sin plats med så kallade Vita certifikat (om de inte vore så dogmatiskt ointresserade!  wink )
* Förutse och förbered kommande åtgärder. Modellen finns i många sammanhang “Köp 2 betala för 1”. Om man kan anta att ytterligare åtgärder behövs inom inte alltför avlägsen framtid kan det vara klokt att tidigarelägga dem
* Dra nytta av grannarna. Industrinätverk är ett sätt att kunna nyttja erfarenheter som gjorts av andra i närheten och därmed få större trygghet.

Så sluta tänka i termer av ekonomiska lockbeten och mera i termer av trygghet!

Läs mer

Månadsindelade arkiv