Vad vill myndigheterna

med energieffektiviseringen? Är energipolitiken, omsatt i praktisk handling, ett sätt att lappa de delar av samhällsmaskineriet som är trasiga eller är det att realisera en (politisk) viljeyttring? Oljekommissionen tycks luta åt det senare under det att Boverket i sin utredning “Piska och Morot” har en dragning åt lappa-och-laga modellen, se nedan. Och den tillämpning som Boverket föreslår vad gäller energideklarationerna tycks uteslutande vara formell och bortse från både syfte och konsekvenser av åtgärderna. Därigenom bortser de radikalt från sin egen analys i Piska och Morot och introducerar ett system för att belasta svenska husägare med kostnader utan ett ge dem vinstmöjligheten som var direktivets syfte.

Oljekommissionen: “Vår fasta övertygelse är således att avvecklingen av det svenska oljeberoendet endast kan bli lyckosam, om den bygger på en mycket kraftfull och ständigt pågående effektivisering av samhällets totala energianvändning. Det centrala ansvaret för att en sådan effektivisering kommer till stånd är dock f n splittrat på flera olika myndigheter.

Kommissionen föreslår därför att ett “råd” eller ?centrum för energieffektivisering? tillskapas. Uppgiften är att driva på för en mera offensiv utveckling med sektorsmål, redovisning av utvecklingen för riksdag och regering samt uppföljningar och kontinuerligt höjda målsättningar.”

Boverket; Utdrag ur avsnitt 5 i “Piska och Morot”: ”....... anser Boverket att det finns tre huvudsakliga skäl för staten att ingripa för att påverka energieffektiviseringsprocessen:
- den informationsmängd som finns i samhället om energieffektiviserande åtgärder kan vara för liten (kollektiv nyttighet och positiva externa effekter) eller ojämnt fördelad mellan olika aktörer,  vilket systematiskt hindrar fastighetsägare att göra rationella val (asymmetrisk information),
- incitamentsstrukturen har i vissa fall brister, och
- påskyndande av miljö- och energieffektiv teknik.”

Visserligen avviker Boverket i detta resonemang från de premisser man själv ställt upp beträffande analysmodellens giltighet men det intressantaste är att de nämner att “...informationsmängden för fastighetsägarna kan vara otillräcklig och hindra dem från att göra rationella val.” Och detta tillstånd vill nu Boverket permanenta genom sitt sätt att föreslå regler för byggnadsdeklarationer och som innebär att informationsmängden inte ökar, bara kostnaden!

Klandra inte spegeln om Du inte gillar bilden

Då och då kommer det kraftig kritik mot de energiscenarier som till exempel IEA publicerar i sina årliga skrifter. Som senast den här från en organisation som heter Institute for Energy Economics and Financial Analysis (IEEFA) och har skrivit en rapport med det klatschiga namnet “Off Track”.

The International Energy Agency has wrongly guided governments into decisions about oil, gas and coal use that are inconsistent with the long-term climate objectives of the Paris Agreement

Men är det sant? Är det IEA som vilseleder? Så här förklarar IEA hur scenarierna konstrueras (jämför med bild nedan)

- New Policies Scenario of the World Energy Outlook broadly serves as the IEA baseline scenario. It takes account of broad policy commitments and plans that have been announced by countries, including national pledges to reduce greenhouse-gas emissions and plans to phase out fossil-energy subsidies, even if the measures to implement these commitments have yet to be identified or announced.

- Current Policies Scenario assumes no changes in policies from the mid-point of the year of publication (previously called the Reference Scenario).

- 450 Scenario sets out an energy pathway consistent with the goal of limiting the global increase in temperature to 2°C by limiting concentration of greenhouse gases in the atmosphere to around 450 parts per million of CO2.

Två av de scenarier som presenteras är alltså reflexioner av vad som händer i världen och det som är på väg att hända till följd av de beslut som fattats i olika beslutsorgan (länder, samarbetsorganisationer mm). Det är bilder INTE rekommendationer!

Om vi inte gillar det vi ser måste vi kanske rätta till de egna anletsdragen. Men klandra inte spegeln!

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv