Naturvårdsverket och Energimyndigheten har föreslagit en klimatstrategi. Det är bra men den behöver vässas!

I förslaget vill man i större omfattning använda de s.k. flexibla mekanismerna som hör till Kyoto-överenskommelsen. Med dessa kan åtgärder som görs t.ex. i utvecklingsländer både räknas oss till godo som minskade utsläpp men också leda till en tekniköverföring med ny modernare teknik till mottagarlandet. Man kan alltså slå två flugor i en smäll, men varför inte ta med en tredje? Svenska företag kan mycket väl vara lämpade som leverantörer av denna teknik, men bara om den är konkurrenskraftig och i främsta ledet. Och för att den skall dels bli bättre och dels bli känd för kunderna behöver den en stark hemmamarknad. Det kan den få om man följer energirådgivarnas recept “Mera Verkstad” (se nedan).

Och att bygga upp denna hemmamarknad har också ett annat skäl. Om våra rika länder med stora utsläpp (per capita) skall kunna övertyga länder med små utsläpp att de skall minska så bör vi göra det från utgångspunkten att vi själva också gör det. Hur ser det annars ut om vi ber de fattiga att bära våra bördor!? Den förre Danske Energiministern Svend Auken föreslog för drygt tio år sedan att länder skulle få utnyttja de flexibla mekanismerna bara i en viss proportion till de insatser man gjorde själv.

En god ide som både ökar volymen av insatserna och ökar trovärdigheten! Idag finns en begränsning (6%) för hur mycket man får utnyttja de flexibla mekanismerna och som är satt lågt. Troligen för att man varit osäker på om de leder till minskade utsläpp eller till “fusk”. Gränsen kommer sannolikt att höjas och har redan orsakat frustration i Norge som hoppas kunna exportera merparten av sina skyldigheter. Även om det skulle vara resursmässigt korrekt att göra så är det ett koncept som är svårt att få gehör för.

En vass klimatstrategi skall inte bara var rätt. Den skall vara trovärdig, övertygande och genomförbar!

————————————————————————————————————————————————————
MERA VERKSTAD Energirådgivarnas förslag
Det är dags att gå från ord till handling. Vi behöver inte bara råd. Vi behöver dåd. Mera Verkstad! Vi behöver inte särskilt mycket mera ekonomiska incitament, många åtgärder är lönsamma som de är, men vi behöver praktiskt stöd, så att människor som inte är både civilingenjörer och civilekonomer samtidigt, kan finna fram till rätt åtgärder och få fackmässig hjälp. Vi behöver en stabil efterfrågan på effektiviseringsåtgärder så att alla våra (ofta små) effektiviseringsföretag kan utvecklas och leverera dessa tjänster.

A. Släpp loss de slumrande krafterna (lönsamma åtgärder)
    Sopa trappan uppifrån och visa
1. Staten och hela den offentliga sektorn ska vara föregångare som inköpare men också med sina regleringsinstrument.
2. Inrätta ett centrum för energieffektivisering som rapporterar hur arbetet framskrider till regering och riksdag och som ser till att myndighetsinsatserna samverkar mot ett gemensamt mål.
3. Hushållen behöver handfast hjälp och riktad rådgivning (deklarationer, åtgärdsförslag, märkning).

Anvisa verktyg ? organisera
4. Industrin och lokalsektorn måste kunna göra effektivisering till en del av sin företagsstrategi (minska kostnader, minska risker, skapa affärer etc.) och inte bara se åtgärder som enstaka projekt. Man behöver skapa organisation för effektivisering med lcc-kalkyler, delegering, ändrade upphandlingsrutiner.
5. Man behöver ?inköpsklubbar? och instrument att finna produkter med hjälp av it-hjälpmedel. Försäkringssektorn behöver mobiliseras och sätta standarder och/eller premiera goda utföranden (med lägre risk)
6. Program för att utnyttja utbildningsväsendet effektivare i rådgivnings- och inventeringsarbete

Belöna
7. Program för att fasa ut gammal utrustning (med skrotningspremier) både i industri och hushåll
8. Belöna god effektivitet i hushåll och i lokalsektorn med skatteinstrumentet (fastighetsskatt, skattenedsättning o.s.v.)
9. Stötta fastighetsägare i att ställa krav på energieffektiv och god inomhusmiljö. Det ger bättre innemiljö till lägre kostnad samtidigt som det utvecklar och sporrar företagen att utveckla sina produkter.
10. Mera insatser för att utnyttja (optimera) befintlig teknik och installationer, Laststyrning, demand response

Ge branschen ett handtag
11. Organisation av ?Effektiviseringsföretagen?. Effektivisering är Sveriges nya basindustri där man utvecklas av de oundvikligen stigande energipriserna.
12. Kommunala energirådgivare bör få utökade befogenheter att ge konkret rådgivning på plats.

B. Omforma handeln med utsläppsrätter.
Privatisera utsläppsrätterna och/eller se till att de medel som dessa rätter idag generar kommer i bruk för att minska utsläppen och inte öka energiföretagens vinster. Auktionera ut utsläppsrätterna och använd medlen till fonder för effektivisering och förnybar energi.

C. Stöd framtagandet av ny teknik, t.ex. med teknikupphandlingar
Använd teknikupphandling som instrumentet för att driva på ny teknik. Teknikupphandlingar (tekniktävlingar) har tidigare visat bra resultat som har lett till nya, mer tekniskt utvecklade produkter och/eller lägre priser. Sådana upphandlingar bidrar till industriutvecklingen och bör göras internationellt för att få snabbare resultat. Sverige har möjlighet att bidra med de starka kunder som behövs för upphandlingar. Svenska företag har dessutom goda chanser att vinna i tävlingarna.