Var kommer lyckan in i bilden?

Vi är medvetna om både klimatkris och finanskris. För klimatets skull vet vi att vi måste vara återhållsamma men samtidigt satsa på mer av ny teknik. För finans- och ekonomikris har vi ordinerats svältkur samtidigt som det hävdas att konsumtionen måste öka för att få fart på ekonomierna igen. Hur skall vi få ihop det? Kan vi shoppa oss till lycka eller åtminstone till den välfärd som mäts i mera prylar?

Naturvårdsverket har tittat närmare på dessa motstridigheter med utgångspunkt i klimatfrågan och ger ut en skrift som heter “Klimatomställningen och det goda livet”. Man noterar de motsättningar som finns (se bild) och diskuterar de värden som finns i en annorlunda livsstil. För lyckan är uppenbarligen inte mer av allt utan möjligen mer av vissa saker, t.ex fritid, eller annat av allt, t.ex second-hand.

Går det att, i en politisk debatt som förs i främst materialistiska termer, få in ett så svårdefinierbart kvalitetsbegrepp som lycka? Den som har flest prylar vid sitt frånfälle vinner ju - sägs det.

image

Från plockepinn till helhet och långsiktighet

Det har på sista tiden kommit ett antal förslag som syftar till att göra renoveringsmarknaden (och effektviseringen) mera ändamålsenlig. Det senaste är en utredning som föreslår att införa ett system med “effektiviseringsinteckningar” (energy efficiency mortgages) som baseras på att man har en säkerställd plan för effektiviseringen som utgångspunkt, till exempel med energideklarationer.

Här finns en viss likhet med ett tidigare omnämnt förslag att låta allt stöd till renovering gå till “konsortier” av företag som garanterade renovering till lågenergistandard och som avsåg fastigheten istället för ägaren som objekt.

Men också en likhet med det projekt som avser att göra energideklarationerna till färdplaner (roadmaps) för renoveringar så att renoveringstakt och -djup kan förbättras.

I de nämnda exemplen finns också mer eller mindre tydligt omnämnt “Multiple Benefits” som en del av bedömningsgrunden för renoveringsprojektens kvalitet. Håller vi på att få klart för oss att effektivisering går att få ordning på även om det är (lite) komplicerat?  cheese

Läs mer

Månadsindelade arkiv