Koldioxidinfångning är inte utan problem

Det knyts starka förhoppningar till att kolförbränningens problem skall lösa med att koldioxiden avskiljs och sänds ned till deposition i mark eller vatten. Man funderar mycket över vilka geologiska formationer som är lämpliga och det är alldeles klart att det inte går att göra överallt där kolet idag förbränns. Ett försök som gjorts i USA visar att det finns risker för s.k. rapid mineral dissolution som kan skapa genvägar för koldioxiden att snabbt fly från sitt lagerrum. Och bortsett från att det på nytt kan läcka ut i atmosfären så kan det ställa til med annat otyg på vägen.

I senaste numret av Forskning och Framsteg görs en betraktelse som säger att koldioxid som lagras inte behöver bli där för evigt. Det räcker med 5000-10 000 år! Det är något märkligt med att vår generation håller på att bokstavligen sopa alla sina problem under mattan och hoppas att ingen i framtiden skall drabbas.

På en energikonferens i Johannesburg nyligen yttrade en Sydafrikansk deltagare att koldioxidinfångning, CCS, inte är det slutliga svaret men en interims-lösning. Och för Sydafrika där elproduktionen till 90% komer från kol så är frågan betydelsefull.

Från plockepinn till helhet och långsiktighet

Det har på sista tiden kommit ett antal förslag som syftar till att göra renoveringsmarknaden (och effektviseringen) mera ändamålsenlig. Det senaste är en utredning som föreslår att införa ett system med “effektiviseringsinteckningar” (energy efficiency mortgages) som baseras på att man har en säkerställd plan för effektiviseringen som utgångspunkt, till exempel med energideklarationer.

Här finns en viss likhet med ett tidigare omnämnt förslag att låta allt stöd till renovering gå till “konsortier” av företag som garanterade renovering till lågenergistandard och som avsåg fastigheten istället för ägaren som objekt.

Men också en likhet med det projekt som avser att göra energideklarationerna till färdplaner (roadmaps) för renoveringar så att renoveringstakt och -djup kan förbättras.

I de nämnda exemplen finns också mer eller mindre tydligt omnämnt “Multiple Benefits” som en del av bedömningsgrunden för renoveringsprojektens kvalitet. Håller vi på att få klart för oss att effektivisering går att få ordning på även om det är (lite) komplicerat?  cheese

Läs mer

Månadsindelade arkiv