Varning för larm.

Den Danske statistikern Björn Lomborg håller på att marknadsföra sin nya bok, bl.a. genom artiklar avsedda för världspressen där han varnar för falska larmklockor.

The New York Review of Books har på ett förtjänstfullt granskat innehållet och funnit att det är tunt, pretentiöst och anekdotiskt. Han tar gärna exempel på sådant som han anser vara värre än klimatförändringarna, t.ex. malaria och tillgången på vatten i U-länderna, men tycks oförmögen att sätta dessa ting i sammanhanget att de förvärras av - just klimateffekterna.

Uppmaningen att vi “skall sluta känna panik” klingar tomt. Man kan handla lugnt och sansat även i en svår situation utan att gripas av panik. Att göra något åt klimatsituationen är ett löfte om överlevnad och inte ett hot om undergång. Men man måste förstå risken. Det är för detta vi behöver larmklockan.

Från plockepinn till helhet och långsiktighet

Det har på sista tiden kommit ett antal förslag som syftar till att göra renoveringsmarknaden (och effektviseringen) mera ändamålsenlig. Det senaste är en utredning som föreslår att införa ett system med “effektiviseringsinteckningar” (energy efficiency mortgages) som baseras på att man har en säkerställd plan för effektiviseringen som utgångspunkt, till exempel med energideklarationer.

Här finns en viss likhet med ett tidigare omnämnt förslag att låta allt stöd till renovering gå till “konsortier” av företag som garanterade renovering till lågenergistandard och som avsåg fastigheten istället för ägaren som objekt.

Men också en likhet med det projekt som avser att göra energideklarationerna till färdplaner (roadmaps) för renoveringar så att renoveringstakt och -djup kan förbättras.

I de nämnda exemplen finns också mer eller mindre tydligt omnämnt “Multiple Benefits” som en del av bedömningsgrunden för renoveringsprojektens kvalitet. Håller vi på att få klart för oss att effektivisering går att få ordning på även om det är (lite) komplicerat?  cheese

Läs mer

Månadsindelade arkiv