Vem i hela världen kan man lita på?

Det pågår en trumeld av misstänkliggöranden mot FNs klimatpanel. Vissa med rätta, som t.ex. vad gäller uppgiften om hur fort glaciärerna i Himalaya smälter. Några ger upphov till ögonbrynslyftning, som t.ex. jargongen i e-mail mellan kollegor. Och några med rent sensationssyfte, som t.ex. att skoluppsatser och berättelser från bergsbestigare används som bevis för klimatförändringar.

* Fakta skall självklart återges korrekt och korrekturfel korrigeras. Majoriteten av oss har ingen aning om hur fort en glaciär smälter. Vi måste kunna tro på vad experterna säger och få misstag, oavsett deras orsak, korrigerade.
* Jargongen i e-mailkonversation mellan kollegor kan vara rå utan att expertis, syfte eller ärlighet behöver komma ifråga. Vem har inte, i affekt, skrivit ett obalanserat omdöme i ett mail eller SMS?
* Uppslag till forskning kan komma från de mest oväntade ställen, inklusive skoluppsatser och bergsbestigares berättelser. Lyssna på TVs “Snillen spekulerar” i samband med Nobelprisutdelningarna varje år och förundras.

Ett antal Holländska forskare har tagit upp frågorna om trovärdighet i ett öppet brev. De konstaterar helt torrt att när det gäller klimatförändringen i sig så är det en fråga om grundläggande fysik. De redovisar proceduren i klimatpanelens arbete och kvalitetssäkring samt ger förslag till några åtgärder som kan bättre förbättra trovärdigheten.

Vi kan vara trygga när det gäller orsak och verkan i klimatfrågan. Vi har anledning att diskutera frågorna om förändringarnas hastighet och effekter, för att nu inte tala om motåtgärderna, men vi har anledning att vara skeptiska inte minst mot “skeptikerna”. Vi kan betänka att en av de tidiga klimatskeptikerna, Bill Cline, menade att åtgärderna mot klimatförändringarna var att betrakta som försäkringskostnader. Man tar inte en försäkring därför ATT man vet vad som händer utan för att klara sig OM något inträffar.

Klandra inte spegeln om Du inte gillar bilden

Då och då kommer det kraftig kritik mot de energiscenarier som till exempel IEA publicerar i sina årliga skrifter. Som senast den här från en organisation som heter Institute for Energy Economics and Financial Analysis (IEEFA) och har skrivit en rapport med det klatschiga namnet “Off Track”.

The International Energy Agency has wrongly guided governments into decisions about oil, gas and coal use that are inconsistent with the long-term climate objectives of the Paris Agreement

Men är det sant? Är det IEA som vilseleder? Så här förklarar IEA hur scenarierna konstrueras (jämför med bild nedan)

- New Policies Scenario of the World Energy Outlook broadly serves as the IEA baseline scenario. It takes account of broad policy commitments and plans that have been announced by countries, including national pledges to reduce greenhouse-gas emissions and plans to phase out fossil-energy subsidies, even if the measures to implement these commitments have yet to be identified or announced.

- Current Policies Scenario assumes no changes in policies from the mid-point of the year of publication (previously called the Reference Scenario).

- 450 Scenario sets out an energy pathway consistent with the goal of limiting the global increase in temperature to 2°C by limiting concentration of greenhouse gases in the atmosphere to around 450 parts per million of CO2.

Två av de scenarier som presenteras är alltså reflexioner av vad som händer i världen och det som är på väg att hända till följd av de beslut som fattats i olika beslutsorgan (länder, samarbetsorganisationer mm). Det är bilder INTE rekommendationer!

Om vi inte gillar det vi ser måste vi kanske rätta till de egna anletsdragen. Men klandra inte spegeln!

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv