Vilket tjat om “smart grids”!

Som läsaren av dessa sidor märkt återkommer begreppet “smart grids” ofta i förslagen till åtgärder som skall göra energisystemen effektivare. Men vad är det för något?

I Ny Teknik säger den nyblivna professorn Lina Bertling att smartgrids innebär bl.a.:
1. Integrerat system med färre och smartare komponenter.
2. Interaktivitet mellan konsument och producent.
3. Flexibelt system som kan hantera förändringar.
4. Bättre optimering och högre tillgänglighet

I en broschyr från USAs energidepartement säger man att för att etablera smartgrids finns ingen silverkula utan snarare en hagelsvärm av silver (silver buckshot), se figur 1 nedan. Man exemplifierar med
a) Möjligheten att smidigt använda förnybara (intermittenta) resurser som t.ex. vind
b) Ge kunderna nya möjligheter att styra energiförbrukningen
c) Utnyttja lågenergibyggnader bättre för att “lätta på bördan”
d) Utnyttja solenergi dygnet runt
e) Skapa förutsättningar för storskalig energilagring
f) Möjliggöra nyttjande av plug-in hybridfordon

Sett ur ett försörjningsperspektiv så är alltså smartgrid-idéerna ett sätt att ge mera utrymme för förnybar energi och att få effektivare användning med bl.a. laststyrning (Demand Response). Den amerikanska broschyren exemplifierar med det danska energisystemets utveckling, se figur 2.

Ur säkerhetssynpunkt har man också andra fördelar som avser att hantera t.ex. driftavbrott.

Man betonar också att smartgrids inte är enbart smarta mätare. Dessa måste ha någon annan smart komponent att fungera tillsammans med. Man kan väl likna vid att om Einstein suttit på en öde ö hade han inte haft någon som upptäckt hur smart han var och då var smartheten till liten nytta.

image
FIGUR 1: Teknikområden kring ett smartgrid
—————————————————————————————

image
FIGUR 2: Nyare energisystem har flera inmatningspunkter

Är Trigeneration pĂ„ gĂ„ng igen?

De nordiska lÀnderna har varit föregÄngare nÀr det gÀller att utnyttja brÀnslen klokt i energiomvandlingen och kraftvÀrmen (cogeneration) Àr en framgÄngssaga. För nÄgot decennium sedan började man prata om ytterligare en variant nÀmligen trigeneration. Man skulle kunna fÄ bÄde el, vÀrme och kyla ur en anlÀggning (se bild nedan).

Det har emellertid inte blivit nÄgon stor hit (Ànnu) men det kanske Àndras nu nÀr EESL i Indien trÀder in pÄ scenen. Och det kanske Àr naturligare att ett land med sÄ pÄtagliga behov av kyla i en allt vÀrmare vÀrld Àr de som knuffar pÄ. De ser en marknad som Àr lÄngt ifrÄn försumbar:

a new $20 billion market that will include gas engines to produce cooling, heat and electricity to halve power costs for establishments like hotels, hospital and malls

Personligen kÀnns det kul med tanke pÄ att jag försökte knuffa för det hÀr för mÄnga Är sedan (http://fourfact.se/images/uploads/Energieffektivisering_pa_riktigt.pdf) och tÀnkte dÄ pÄ att vi i Sverige har avsevÀrt kunnande pÄ omrÄdena el, vÀrme och kylteknik. Kanske Àr det dags nu?

Möjligen kan intresset dessutom pÄverkas av att det Àr företag som tillhandahÄller effektiviseringsteknik som gÄr bÀst pÄ börsen nuförtiden:

Efficiency drive
The outperformance is driven by companies involved in the provision of products, materials and services related to energy efficiency.

Läs mer

Månadsindelade arkiv