Vill Du fortsätta att äta middag på centralrestaurangen?

Om man fick den frågan skulle man troiligen bett om att få lite mer information. Till exempel om vad det kommer att kosta? Kanske om vad de gör med soporna, möjligen om varför den nya restaurangen skall vara 2-4 gånger större än den gamla? Sannolikt också om vem som skall äga den. I synnerhet om jag genom mitt svar ger “samtycke” till att restaurangen drivs vidare under decennier framöver. Det kunde ju annars vara bra att veta att det finns bra kvartersrestauranger, bra hemlagat och mera näringsriktiga alternativ till samma eller lägre kostnad

Men när det gäller kärnkraft kan man ställa frågan ”Är Du för eller emot att man ersätter gamla kärnkraftverk med nya?”. Utan att ge upplysningar om kostnader, avfall, ägarförhållanden, behov etc. Och utan att man får någon upplysning om alternativen. Sedan publicerar man i tidningen svaren under rubriken “Starkt stöd för kärnkraft”. (I tidningens nätupplaga har man dock ändrat rubriken på samma artikel till “Fler tvekar om ny kärnkraft”!!)

Nu diskuterar man i medierna hur svaren skall tolkas. Man borde diskutera hur frågan formuleras och presenteras!

Vår obändiga lust att förenkla

Är det vår naturliga vilja att göra det lätt för oss som gör att vi har så svårt att hantera energieffektivisering (och andra) miljöförbättringar? För nog är det lite konstigt att saker som är uppenbart kloka att göra inte blir av! Några saker som ständigt leder oss på villovägar:

1. Vår föreställning om vad som driver ekonomin. Visst vore det bra om allt som är lönsamt genomförs med automatik eftersom vi alla agerar ekonomiskt rationellt! Det är ju den gängse uppfattningen bland många som styr i vårt samhälle. Nu börjar man vakna till lite grann genom insikten om beteendeekonomin och inse att vi alla är mänskliga och kanske också lite lata. Det gör hela problemet lite svårare men inte ohanterligt vilket visas bl.a. i en uppsats från Lunds Universitet.

Det skulle också vara spännande att se lösningar på hur PLUS-värdena (Multiple Benefits) kan räknas in i en kalkyl och nyttan fördelas. (Ett förslag kommer att ges i IEA DSM University webinar torsdagen den 23 november)

2. Vår förhoppning om en frälsande teknisk lösning. Energisystem skall vara smarta (så slipper vi själv vara det). Köp och ladda ned en app som sköter systemet. Vår fixering vid NY brilliant teknik gör att vi undviker att ompröva vad vi själva gör. Vår fixering vid snygga prylar och yta har givit oss reglage för allt från kranar, termostater och reglage för elektroniken i hemmet som gör dem svåra att hantera.

3. Vår fixering vi att energitillförseln löser problemen.. Det börjar nästa bli tröttsamt att se all förtjusning över att förnybar energi blir billigare och billigare och billigare…Eftersom det också inrymmer en förhoppning om att vi kan använda hur mycket energi som helst (det skadar ju inte miljön…eller hur?). En gång sade man om kärnkraften att den skulle bli “too cheap to meter” och ett av våra riksdagspartier hoppades att ett pärlband av känkraftverk längs Norrlandskusten skulle rädda älvarna.

Det skulle kännas bättre om man fick se förslag till lösningar där till exempel lokalt producerad förnybar energi (kanske från kollektiv) matchades mot energieffektvisering så att systemen kompletterar varandra och ger större trygghet/flexibilitet i försörjningen.

4. Vår blindhet för att de som gör jobbet finns runt hörnet. De företag som kan de vardagliga tekniska lösningarna finns i kvarteret bredvid. Det är inte i första hand de stora drakarna eller en förnyelse av de gamla energiföretagen som är viktigast. De är också välkomna och flera av dem är riktigt intresserade och nyttiga men ändå är den stora kapaciteten att finna hos våra närmaste hantverkare och installatörer. Men de behöver erkännas och aktiveras.

Det är egentligen inte så svårt men vi måste lyfta blicken en aning!

Läs mer

Månadsindelade arkiv