Win-win räcker inte

Effektivisering är svårsålt. Inte därför att det är svårt utan därför att det är komplicerat: Vilka delar passar ihop - vad blir resultatet- vem kan leverera - när skall det göras - vad gör jag om det inte blir som tänkt?

Alltför länge har vi låtit oss invaggas i den simplistiska ekonomins tankevärld att det är som är lönsamt (och det är effektiviserings med råge) säljer sig själv till sist. Samlat i den enkla och sanna, men bedrägliga, formeln att effektivisering är en “win-win” lösning.

Därför måste vi lära oss mer om hur riktiga människor (inte läroböckernas låtsasaktörer) tänker och det gör vi genom att ta till oss beteendeekonomins begrepp. De som berättar om hur vi människor har en tendens att tänka lite för snabbt och systematiskt missa sådant som fordrar lite mera eftertanke. Och det är just ett av kännetecknen för effektivisering - att man måste reflektera lite mera noggrant.

Men det är inte det enda vi behöver lära oss. Vi måste skaffa lite mera insikter i hur beteenden omformas. Därför är det spännande att läsa en artikel om sex sätt på vilket detta sker. Den är baserad på experimentell psykologi och ger intressanta tips om hur man kan lära sig mer om:

Liking: People tend to agree with people they like.
Reciprocity: People like to give – and take.
Authority: In the end, this principle is less about authority than it is about building and maintaining trust.
Commitment and consistency: Most people want to look consistent through their words, beliefs, attitudes and deeds, because personal consistency is highly valued by society.
Social proof: When it comes to decision making, or deciding what is important in a given situation or in times of uncertainty, people look to what people similar to them have done.
Scarcity: People assign more value to opportunities when they are seen as scarce. The use of this principle can be seen in sales techniques that suggest an offer is limited either in number or in time.

Klandra inte spegeln om Du inte gillar bilden

Då och då kommer det kraftig kritik mot de energiscenarier som till exempel IEA publicerar i sina årliga skrifter. Som senast den här från en organisation som heter Institute for Energy Economics and Financial Analysis (IEEFA) och har skrivit en rapport med det klatschiga namnet “Off Track”.

The International Energy Agency has wrongly guided governments into decisions about oil, gas and coal use that are inconsistent with the long-term climate objectives of the Paris Agreement

Men är det sant? Är det IEA som vilseleder? Så här förklarar IEA hur scenarierna konstrueras (jämför med bild nedan)

- New Policies Scenario of the World Energy Outlook broadly serves as the IEA baseline scenario. It takes account of broad policy commitments and plans that have been announced by countries, including national pledges to reduce greenhouse-gas emissions and plans to phase out fossil-energy subsidies, even if the measures to implement these commitments have yet to be identified or announced.

- Current Policies Scenario assumes no changes in policies from the mid-point of the year of publication (previously called the Reference Scenario).

- 450 Scenario sets out an energy pathway consistent with the goal of limiting the global increase in temperature to 2°C by limiting concentration of greenhouse gases in the atmosphere to around 450 parts per million of CO2.

Två av de scenarier som presenteras är alltså reflexioner av vad som händer i världen och det som är på väg att hända till följd av de beslut som fattats i olika beslutsorgan (länder, samarbetsorganisationer mm). Det är bilder INTE rekommendationer!

Om vi inte gillar det vi ser måste vi kanske rätta till de egna anletsdragen. Men klandra inte spegeln!

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv