Avkolning fordrar en idé.

Vi måsta kola av snabbare! Ja i betydelsen att ta bort kol ur energisystemet (decarbonisation=avkolning) alltså - inget annat. Men för detta behövs en bättre idé än den vi har idag. Om vi nu ens har någon idé.

Professor Clas-Otto Wene visar i en studie, Energy Technology Learning - Key to Transform into a Low - Carbon Society, att det finns en stadig underliggande trend (autonomous decarbonisation rate, ADR) i samhället som innebär att kolintensiteten, kg kol/USD, som innebär en förbättring på 20% för varje fördubbling av ackumulerad BNP, se bild nedan. Världen har alltså som helhet en lärhastighet (learning rate) på 20%. Problemet är att även om denna lärhastighet är “naturlig” så är det inte tillräckligt.

I studien har Clas-Otto Wene också lagt in tre scenarier från IEA där det strängaste har som utgångspunkt att koncentrationen av koldioxid skall begränsas till 450 ppm, men för det fordras att lärhastigheten (LR) ökar till 67%! Han visar att LR upp till 40% har förekommit men för både för att nå denna nivå och högre fordras mera medveten insats inom energipolitiken för att få in lågkols-teknik både vad gäller energianvändning och energitillförsel.

Men det är möjligt. De totala kolutsläppen kan beskrivas med ASIF-modellen (se Naturvårdsverkets studie, RAPPORT 5543 Strategiska val i energisektorn, sidan 11) där A=Aktivitet, S=Struktur, I=Intensitet och F=Bränsle (fuel). Tillämpad för bostadssektorn kan man illustrera det så här:
* Aktiviteten, antal lägenheter beror på befolkningsmängd och hushållsstorlek
* Strukturen, lägenheternas storlek (m2 per lgh)
* Intensiteten, ofta benämnd effektiviteten (kWh per m2)
* Bränslets kolinnehåll

I den uppställningen kan man i huvudsak påverka Struktur och Intensitet så att slöseriet minskar och Bränslet så att man går över till förnybar energi. Så det är inte omöjligt, men det fordrar en idé och en vilja. Vi ser inte mycket av någondera idag tyvärr.

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv