Har ni sett hur tyngdlyftare precis innan de går upp på podiet för att lyfta mångfalt sin egen vikt snabbt sniffar i en lite flaska? Någon sorts legal doping. Det sägs att det skall vara ammoniak och att detta ger dem den kick de behöver. När man hör alla slokörade inlägg i energidebatten om allt som är omöjligt så känner man behov av ett litet sniff ammoniak för att kunna ta nya tag.

Kanske kan Rocky Mountain Institute, RMI, dvs Amory Lovins skapelse ge lite sådan motivation. Deras årsrapport innehåller en hel del uppslag och med tänkvärda illustrationer. En av dem gör att man undrar hur smart facebook-anläggningen i Luleå egentligen är (se bild).

Men innan man själv förfaller till grubblerier kan man istället begrunda rapportens motto:

Walker, there is no path
The path is made by walking
Antonio Machado (1875?1939)

Så när alla våra omgivande skeptiker (klimat och andra) besvärjer oss att bevisa att våra förslag är hållbara för framtiden så vet vi att bästa sättet att förutsäga framtiden är att skapa den. Talk the talk and walk the walk.

Ett datacenter i norra Sverige med massvis av utländsk datatrafik? Det låter som något FRA kan behöva. Hela myndigheten kan därmed utlokaliseras till Kiruna så att kylningen av personalens datorer kan ske högst miljövänligt under vintertid. Poke, poke.
Det bästa sättet att spara energi är att inte behöva den, som Amory Lovins konstaterade när han byggde sitt kombinerade hus och research centre i Rocky Mountains och “tunneled through the cost barrier”.
Ju färre poke på Facebook, desto färre datortimmar. Utöver det är optimering av själva energiflödet essentiellt.

Klimatskeptikern vid tangentbordet vänder sig mot att det är CO2 som är drivande i klimatförändringarna. Det är större variationer i solsystemet som spelar bastrumman i orkestern. Den lilla förstoringen av klimatdata från 1800-talet ser ut som ett hack i kurvan när man tittar på data med geologiska tidsperioder. I detta utzoomade perspektiv är vi på väg in i en istid, medan klimatsekteristerna och derivathandlarna på CO2-marknaden vidhåller att vi kommer att få tropiskt klimat ganska snart, om inte alla andra slutar flyga så förbannat mycket.

Den stora frågan är energi/capita, eller snarare tillförsel minus användning/capita.

Det vi idag kallar tillförsel är tömning av energilager. När detta energilager töms och utbytet av energi blir mindre, så återstår snart det direkta flödet av sol, vind och vatten. Eller esoteriska nollpunktsenergimaskiner eller fusionsmaskiner där man i dagsläget måste pressa in hela bostadskvarters effekt för att lyckas få till en kortvarig gnista.

Det betyder att motsvarande tapp i energidensitet in behöver mötas av ett mindre effektbehov, vilket betyder tålamod, eftertanke och förstånd vid energianvändning.

Kortade försörjningsflöden, minskar behovet av transporter och är “klimatfrämjande”.

Lokal energitillförsel tar bort behovet av jättelika “smart grids”, vilket gör att lokala obalanser hanteras där de uppstår. Mindre effektbehov i hus ökar möjligheten för sol-vind-ved-kombinationer.

Likaså är ditt förra inlägg om avfallshantering ytterst viktig att hantera. Kan Kadmium och andra tungmetaller separeras energieffektivt, kan den lokala näringsbalansen slutas, avfallet kan bli ny jord och mat.

Kan tilläggas att koldioxidens egentliga fara ligger i försurningen av haven (wikipedia):

NOAA states in their May 2008 “State of the science fact sheet for ocean acidification” that:
“The oceans have absorbed about 50% of the carbon dioxide (CO2) released from the burning of fossil fuels, resulting in chemical reactions that lower ocean pH. This has caused an increase in hydrogen ion (acidity) of about 30% since the start of the industrial age through a process known as ?ocean acidification.? A growing number of studies have demonstrated adverse impacts on marine organisms, including:
The rate at which reef-building corals produce their skeletons decreases, while production of numerous varieties of jellyfish increases.
The ability of marine algae and free-swimming zooplankton to maintain protective shells is reduced.
The survival of larval marine species, including commercial fish and shellfish, is reduced.”

Also, the Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) writes in their Climate Change 2007: Synthesis Report:[46]
“The uptake of anthropogenic carbon since 1750 has led to the ocean becoming more acidic with an average decrease in pH of 0.1 units. Increasing atmospheric CO2 concentrations lead [sic] to further acidification [...] While the effects of observed ocean acidification on the marine biosphere are as yet undocumented, the progressive acidification of oceans is expected to have negative impacts on marine shell-forming organisms (e.g. corals) and their dependent species.”

Some marine calcifying organisms (including coral reefs) have been singled out by major research agencies, including NOAA, OSPAR commission, NANOOS and the IPCC, because their most current research shows that ocean acidification should be expected to impact them negatively.[47]

Spara skepticismen till frågor om hastighet och nivå för temperaturförändringarna. Vi lever inte i något geologiskt perspektiv utan här och nu (och ett litet tag till).

Men om Du hellre vill se faran i försurning av världshaven så gärna det. Bara vi gör något åt eländet. Att pickla fisken i deras egen miljö istället för i konservindustrin är inte särskilt trevligt.